Alla föräldrar har nog olika rädslor för sina barn. Eller, "för sina barn" låter ju väldigt tokigt, men saker vi är rädda att våra barn ska råka ut för. En av mina saker är att ramla i rulltrappa. Vassa, hårda kanter, och det är lätt att fastna med fingrar/hår/kläder. Det kan gå så väldigt, väldigt illa.
Idag såg jag ett barn som trillade i en rulltrappa, ett fall som gick bra och utan skador, men jag blev så rädd att jag började grina efteråt. Och när jag sedan skulle berätta för Erika vad som hänt så var jag nära att ta till lipen igen. Och samma sak när jag kom hem till Darlingen.
Jag kände riktigt hur hjärtat for upp i halsgropen, och det över hur ett främmande barn i samma ålder som min egen dotter tippade över kanten och slog kullerbyttor nedför en rulltrappa. En tickande hormonbomb till morsa eller helt normalt?
Iallafall, vi har som taktik att lära henne saker vi är rädda för. Hon kan t.ex. åka rulltrappa utan vår hjälp, men det får hon verkligen inte göra. Men då vi ska åka så får hon kliva på själv, och kliva av själv, med oss tryggt bredvid redo att ta tag i henne om hon vinglar till. Förhoppningsvis gör det att om hon gud förbjude skulle smita iväg till en rulltrappa utan att vi ser henne, skulle klara sig bra ändå. Likadant har vi resonerat kring vanliga trappor, hon kan ta sig upp och ner utan vår hjälp, men vi är med henne för säkerhets skull.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Nä fy vad läskigt, jag fick hjärtat i halsgropen av att läsa det. Jag tycker inte om rulltrappor! Men ni verkar ha en bra taktik tycker jag!
SvaraRaderaUsch verkligen en mardröm. Vi har aldrig låtit C testa rulltrappan men det är ju precis som du säger. Måste ut och öva :)
SvaraRaderaÄr helt med dig! Hatar också rulltrappor, de är läskiga! Men sådant modernt har lant-lillis inte sett... haha! Men trappa har vi och där är vi fortfarande försiktiga, han är 3 år. Jag tycker icke man ska kuta upp och ner där för skojs skull utan det är något man gör när man behöver och då kan man göra det ihop. Han går själv, men jag bakom :) Underbart att höra att det gick bra för lillen som trillade iaf.. fy fanken vilken mardröm. <3
SvaraRaderaAnna: Nej, trappor är verkligen inga lekplatser, där går man om man ska upp/ned..Det finns så många bättre ställen att leka på :)
SvaraRaderaVilken bra inställning, ska verkligen ta åt mig den. Jag försöker lite här hemma, till exempel är E i klättrarfasen och jag försöker att låta henne klättra på det mesta och se till så att hon kan ta sig ner igen själv. Men man måste ju vara med och ha hundra procent koll så just nu har vi sitsarna på stolarna borttagna för annars är hon uppe på bordet medan jag hämtar smör i köket...
SvaraRaderaJust nu håller vi på att dividera om vi ska sätta trappgrind på landet. Egentligen tycker jag att det är bra om E lär sig tidigt att gå i trappan, men just att hon kan vakna och försöka ta sig ner själv och lite småtrött gör att jag tycker att en grind vore skönt. Sen kan hon ju lära sig gå i trappen också.
Hade jag sett incidenten med rulltrappan så hade jag nog också börjat grina. Är himla känslig sen jag fick E och får grym ångest av att läsa om barn som far illa, är sjuka osv. Min lillebror ramlade i rulltrappan när vi var små och rev upp hela byxan så det blödde på rumpan. Det är fortfarande ett minne som gör att jag själv är försiktig just i rulltrapppor.
Oj vilken lång kommentar det blev, intressant ämne! :-D
Usch, vad otäckt. Jag ogillar också kombon barn & rulltrappor.. så mycket som kan hända.. huja!
SvaraRaderaVilken tur att det gick bra!