Tänk att jag ska bli Pergo-pingla!

När vi besökte farbror doktorn igår så pratade vi som sagt först lite om våra vanor och tidigare sjukdomshistorik, gick igenom tidigare provsvar och hon gick igenom vad vi skulle göra för undersökningar.

Först tog hon cellprov och klamydiaprov (alltid standard när man ligger med fötterna i vädret). Sen blev det VUL (vaginalt ultraljud), hon kollade hur det såg ut på äggstockar och i livmodern och pekade ut några fina äggblåsor. Då allt såg bra ut så fortsatte hon med att spola äggledare för att se att inget låg i vägen eller att de var sammanväxta. Gjorde lite ont när de stack in själva "slangen" men var sedan inga problem. Samtidigt som sköterskan spolade så kollade läkaren med ultraljudet, och det var klara kanaler, inget konstigt alls.

Sedan blev det ännu lite mer pratande, och vi kom överens om att Darling ska käka klart sin medicin, och sedan lämna ett nytt prov. Under tiden så ska jag äta Pergotime med start i februari som förhoppningsvis ska hjälpa. När jag äter Pergo så ska jag dit för att lämna blodprov och göra ultraljud för att undvika överstimulering då den stimulerar ens egen ägglossning och gör den "kraftigare".

Jag kommer att medicineras varannan ägglossning, så det blir 5 kurer fram till hösten. Har ingenting hänt tills dess så skickar hon remiss till Umeå och vi kommer då inom vårdgarantin och kommer få komma igång inom tre månader.

Även om vi inte lyckas så kommer 2010 bli ett intensivt år inom barnproduktionen. Jag har inte så höga förhoppningar, antar att man blir aningens avtrubbad efter 21 försök. Jag hoppas bara att vi ska orka, både fysiskt och psykiskt. Men det ska gå, med våra underbara familjer och vänner omkring oss som alltid stöttar oss när det känns som att benen ska vika sig. Och inte att förglömma alla fina bloggtjejer! Halleluja för er!