Inatt har jag sovit oroligt men ändå gott, Darlingen har dock varit vaken av att jag snurrat, slagit med näven i madrassen och andats ytligt och snabbt som då jag har ont. Själv har jag inte märkt något bortsett från då jag vaknat och haft onda sammandragningar. Heja kroppen som tränar sig inför vad som komma skall!
Jag har försökt resonera med magen och påtalat att det inte riktigt passar sig att komma ut i helgen, men att sen är det fritt fram. Nu har vi nått den punkten att om man inte svarar i mobilen eller om man ringer upp någon så tror folk att 23:an kommit ut. Jag tror att jag är den som har svårast att inse att det är riktigt nära nu, Darlingen funderar varje morgon på om det här är dagen han ska bli pappa. Jag tror snarare att jag blivit lurad och kommer vara gravid livet ut, och är faktiskt rätt bekväm med den tanken även om jag längtar som en tok efter det lilla livet.
Strax bär det av för jobb 12-16.10 och efter ska jag hem en snabbis för att fixa till mig inför kvällens julbord som ska attackeras klockan 18. Är jag riktigt snabb så kanske jag hinner mellanlanda hos Sofia H innan det är dax att bege sig farmen, men det återstår att se hur det går med mina "jag ska bara" som brukar dyka upp just då det är dax att fara. Naglarna är iallfall redan målade.
Trevlig helg!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Fritt fram? ni ska ju på dop nästa helg. =0D
SvaraRaderaÄt lite för mig också!! :)
SvaraRaderadu hinner ;)
SvaraRaderaMin mamma blir jättenervös när jag inte svarar i mobilen! Hon tror hela tiden att jag är på väg till förlossningen. :P
SvaraRaderaJag är så inställd på igångsättningen på måndag att jag liksom inte fattat att jag kan föda av mig själv, när som helst. Är ju ändå i vecka 38.
Haha, jag har noll förståelse för att du känner dig "så lätt". Vad jag minns så var jag som en flåsande flodhäst i din vecka, men det kanske beror på hur barnet ligger? Jag vet inte, Isak hade för vana att stretcha upp mot min bröstkorg och låg oftast och tröck mot lungorna, satte jag mig ner blev han arg verkade det som, och gjorde allt för att försöka knäcka mina revben (= ont och jag kunde inte andas), så det var att stå eller halvligga, haha! Men skönt att du mår så bra och kan jobba på näst intill problemfritt, måste ju kännas jättebra :-).
SvaraRaderaMarie: Jo, fast lördag räknar jag inte med någon nedkomst! Och kommer den lilla rackaren innan så smiter vi från BB och kommer med släktens färskaste färsking :D
SvaraRaderaSofia: Det blev tight! ;)