Sandra lämnade två hjärtaskar med gelehjärtan på fikabordet, min mun skrattade resten av dagen men magen grät. Och ögonen var fuktiga, nu blir det ingen mer telepati mellan våningarna på jobbet. Tur att det lär funka hela vägen till Hudik, hoppas bara att det inte far vilse och hamnar i Örnsköldsvik. Det skulle ju kunna bli himla tokigt!
Sen när jag blivit hämtad efter jobbet blev min önskan om köttbullar i gräddsås och makaroner uppfylld. En liter mjölk till det och så är dagens ätande fullkomligt perfekt. Nu kan jag somna mätt, glad och sockerstinn.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar