Skrattar! Även om jag är på riktigt dåligt humör så finns det alltid någon liten ljusglimt som får mig att dra på smilbanden. Nuförtiden är humörhöjaren ganska självklar- Astrid heter hon. Då hon gör något kul eller avfyrar sina tandlösa leenden är det omöjligt att inte göra detsamma (dock är jag inte tandlös än). Jag har inte så höga krav på vad som anses vara kul när hon gör det, det räcker långt med att hon gör en min, piper till eller pruttar. Darlingen är en hejare på att se när det behövs ett dåligt skämt för att muntra upp mig, och när det gäller dåliga skämt brukar han aldrig misslyckas.
Härlig sovställning!
Gos! :)
SvaraRaderaOjojoj vad lill-tjejen är lik sin far! :)