Hade det varit för två år sedan It aint enough-Oh Laura hade dykt upp på shuffle i MP3'n så hade jag antagligen gråtit som ett besviket och skadat barn. Tårarna hade inte funnit någon hejd, och ögonen skulle varit så svullna att inte en endaste ljusglimt kunnat komma in och ge mig lite hopp. Idag nynnade jag med, och log glatt mot varje pensionär jag mötte längs gatan. Jag är glad att jag tog mig förbi och fick perspektiv på saker och ting, jävlar så mycket lyckligare jag är idag.
You come home in the evening with whiskey on your breath,
I dream about leaving, but I wake up with regrets.
The dinner that I made you is covered up in mold,
and you don’t need to tell me that this is getting old.
It ain’t enough, it ain’t half of what you owe me,
it’s just my luck to find someone like you.
It ain’t enough, it ain’t half of what you told me,
it ain’t enough, it ain’t enough.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar