Astrid 12 månader

Sista månadsuppdateringen kommer här!

1-åriga Astrid väger 9050 gram och är 77.5 cm lång.
Har 74cl i klädstorlek och Liberos 5:a på blöjorna.

Roligaste lekarna är kurragömma och att bli jagad av mamma eller pappa som ropar "-NUUUUU TAR JAG DIG!" Favoritplatserna här hemma är utan tvekan badrummen, lustigt med tanke på att det inte finns så mycket roligt att pyssla med där. Men men, allt verkar inte vara logiskt i ett litet barns huvud, för henne kanske duschdraperiet är det roligaste som finns. Åka pulka och rutschkana står också högt i kurs.

Äter för det mesta samma mat som oss, och älskar korv. Verkar inte ha några födoämnesallergier (peppar peppar), trots sina intoleranta föräldrar. Äter gröt till frukost och på kvällen, välling vid läggdax och en flaska under natten. Har just ikväll påbörjat projekt Sluta Med Nattvälling, vi får se hur det går. Vi ger det ett ärligt försök, fungerar det inte så får hon fortsätta, men några kvällar ska det testas.

Har 4 tänder i överkäken och 2 i nedre. Några till i överkäken verkar vara på gång, hårda och svullna bulor syns tydligt.

Säger mamma, pappa och vo-vo. Det kommer en hel del andra läten och ord som man inte förstår, blir full i skratt varje gång hon sitter och för obegripliga dialoger med sina leksaker eller sin spegelbild.

Hon promenerar runt utan några problem och klättrar upp och ner i soffan, fotöljen i vardagsrummet och i vår säng. Är en hejare på att krypa uppför trappan, men har inte ett hum hur man gör för att komma ner.

0-12 månader

Hip hurra för Astrid idag!

En trött liten födelsedagsbrutta vilar i sin mammas knä. Det tar på krafterna att öppna paket och busa med grabbarna!

Published with Blogger-droid v2.0.1

Kalasdag 3 av 4

Firandet av Astrid har nu pågått i tre dagar, en dag återstår av kakor och paket. Idag har ett gäng kompisar varit här med sina mammor och pappor, barnen har busat, skrattat och grinat, vi föräldrar har mest fikat. Och fikat. Och fikat lite till.

Tillsammans med familjen Stråmek har vi gjort pizza på stenen till middag, och så slank det ner en och annan godis till efterrätt. Sally är så himla skön, att man kan vara så klok och finurlig vid 2,5 års ålder alltså!

"-Men varför är Astrid ledsen?

-Hon drömmer nog.

-Hon kanske drömmer om välling!"

Published with Blogger-droid v2.0.1

En härlig dag

Dagen började riktigt bra med en pulkatur i allt det nyfallna vita. En massa snö fick vi skotta också, nu börjas det!

Sedan drog jag till Luleå och strosade runt med Sandra, lunch fick vi i oss också. Det var verkligen på tiden, vi har inte umgåtts på tu man hand sen Astrid kom tror jag. Alldeles för länge sen!

Nu har vi firat Masse lite i förskott tillsammans med Sandra och Anton, den lilla har somnat så nu åker fikat fram.Hehe!

Published with Blogger-droid v2.0.1

Masse och hennes största fiende- SÖMNEN!

Astrid har alltid ogillat att sova, själva insomningen har sedan typ dag 1 gått smärtfritt, men sen när hon vaknar under natten är det lite svårare. De senaste nätterna har hon vaknat kring midnatt och tjutit som en stucken gris. När man gett henne nappen så har hon lugnt snuttat på den i några minuter, sen börjar det om. Och så om och om och om igen, tills jag eller Darlingen inte orkar tjorva mer och lägger oss i hennes myshörna och sover där med henne. Då kan det gå bättre, fast inte alltid. Darlingens förklaring är överkäken full i hårda knölar som ska bli tänder, jag tror det blivit en fix idé, att hon inte vill somna om själv. Men vad ska man göra? Hon kan ju inte ligga i sängen och gråta hjärtskärande hela natten.

Snälla, säg att det är en fas.

Vi har sedan hon kom till världen fått tusen goda råd när det gäller hennes sömn, som med allra största sannolikhet är goda, men inte funkat på henne.

Om ni börjar ge henne en flaska ersättning mot kvällen kommer hon sova mycket bättre! Nej, det gjorde hon inte.

När hon börjar äta gröt på kvällen kommer hon sova hela natten som en klubbad säl! Nej, det gjorde hon inte heller.

Byt till fullkornsprodukter, det blir hon mättare på! Hon har alltid ätit fullkorn, från första produkten som fanns i hennes åldersklass. När hon var 10 månader började hon äta 1-års, och det gjorde ingen skillnad överhuvudtaget.

När hon blir ett halvår kommer hon inte behöva äta på natten. Det verkar som att vår unge med övernaturlig ämnesomsättning visst behöver en flarra om natten. Hon vaknar ledsen kring 02, och det är ett riktigt ledset gråt, slukar flaskan när hon får den och somnar sedan gott om. I vanliga fall alltså, då hon inte bedriver sömnterror. När vi provade att ge henne vatten blev hon rent ut sagt förbannad, kastade flaskan, tutten och snutten ur sängen och skrek rakt ut. Inte så lättlurad tydligen.

Det var ju du

Så som jag längtade efter att få vara någons mamma. De där tårarna, väntan och längtan, de känns som så länge sedan. För ett år sedan gick jag runt med en badboll till mage, och om precis en vecka har hon funnits hos oss i ett helt år.

Häromdagen när vi var på Stadium så hörde jag en ljus liten stämma som ropade från andra sidan av butiken. "-MAMMA! MAMMA! MAMMA!", det tog en stund innan jag förstod att det var mig någon ropade på. Här hemma råder det sömnterror till och från, och den känslan då hon blir lugn i min famn och somnar med sin lilla nästipp mot min, obeskrivbar är den. När hon kommer springandes och kastar sig i min famn med sina späda armar om min hals. Hjälp, jag blir grinfärdig bara av att tänka på det.

Så som jag längtade efter att få vara någons mamma. Jag visste inte att det var just dig jag längtade efter, älskade Astrid. Att vårt första år tillsammans snart nått sitt slut gör mig både glad och ledsen, glad för att du finns och är min, ledsen för att den första tiden aldrig kommer igen. Vilken tur att vi har så många år tillsammans framför oss.

Det var ju du, i magen innanför velourkostymen.

Lilla hjälpredan

Astrid hjälper till att packa upp dagens handling. Synd bara att hon inte når upp till kylskåpet!

Published with Blogger-droid v2.0.1

Skador åsamkade av julkortsfotografering

Inatt har det fallit lite snö och vi blev glada alla tre över att få se det vita täcket över världen utanför fönstret. Snälla snön, du kan väl stanna nu?

Planerna för resten av dagen är att åka till badhuset och sedan storhandla, det ekar lite tomt i kylen och börjar vara dax att starta igång med julbaket. Innan Astrid gick och sov sin förmiddagsvila fotade vi till årets julkort. Inte helt utan skador dock, den lilla klanten trillade på huvudet och fick en bula i pannan och den stora klanten rev ner ett gäng böcker på sin fot. Jag klarade mig och satt på behörigt avstånd med kameran i näven.

Passade på att framkalla lite foton samtidigt som jag beställde julkorten, har visst inte gjort det sen i juni, så det var på tiden. Framkallade hos Smartphoto som vanligt! Med koden xmas2011 får man fraktfritt, och så finns det en hel del andra erbjudanden som man kan läsa om på deras startsida. Nu är det spänd förväntan tills korten landar i brevlådan om några dagar!

Glad julunge!

Skyltsöndag, namnsdag och apan

Gårdagens julklappsjakt var mycket trevlig, och vi hittade en del fina klappar.
Vi hittade även Palina på stan strax innan vi tänkt käka tidig middag, vilket ljuvligt sammanträffande. Vi har inte käkat i totalt lugn tillsammans på ungefär ett år, så det var nog på tiden!

Masse har haft det roligt hos sin farmor och farfar, busat på som bara den i köksskåp och petat på hundarna. Både Astrid och vi tackar så mycket för i helgen! Jag tror nog alla inblandade tyckt att det varit riktigt kul, och nu när vi ryckt Masse-plåstret kanske det känns lite lättare nästa gång. Även om vi vetat att hon har det jättebra i Bredsel så saknar man henne ändå så mycket när hon inte är med oss. Darlingen gick upp på natten för att han inbillade sig att hon ropade och var ledsen, jag sov som en klubbad säl.

Vi åkte till Piteå imorse och där gick vi på skyltsöndag, både i butiker och ute på gatorna, där det stod försäljare lite här och där. Mest fika verkade det säljas, inte drömmen för en fikaälskande glutenintolerant. Blev dock väldigt taggad på eget bakande! Vi träffade bl.a på Kajsa&Markus och annat känt folk, åt lunch på Röda Lyktan och hittade ytterligare några julklappar. Vi besökte faster Ebba och hjälpte henne att göra lite juligt i hennes lägenhet (läs:gjorde i ordning och ställde fram en julstjärna i fönstret), och sedan hälsade vi på min kusin Fredrik.

Jag och Astrid sov ikapp i bilen påväg hem, och vaknade båda två när bilen stannade utanför Candyworld på Storheden (jo, det där sötsakslöftet gick åt pipan). Det blev ett snabbt besök där, och en sväng på Ica Maxi innan vi kom oss hem. Nu blir det risgrynsgröt och korvmackor till middag, sedan ska vi kika Bridesmaids och kramas i soffan. Självklart ska vi tända första ljuset och dricka en liten glöggkopp också!

Masse har namnsdag idag, och fick en liten apa i present. Den verkar ha blivit en bra kompis redan nu. Vad är det dom säger, lika barn leka bäst? Mammas lilla apa!

Sjåpiga morsan

Det sög, rent ut sagt, att komma hem och inte mötas av min glada unge och hennes "MAMAMA". Det blev inte mycket till sömn inatt, men 2.5 timme är ju ändå bättre än 0 timmar, och så får jag ju vackert skylla mig själv. Dessutom har jag då sömnbristen att beskylla för de där tårarna som trillade nedför kinderna när det värkte i hjärtat av saknad. Det är svårt att njuta av ensamtiden med Darlingen när det känns som att man har ett öppet sår i bröstkorgen precis där hjärtat sitter, men nu får jag fan skärpa till mig och ha trevligt ändå.

Alldeles snart ska vi åka iväg till Luleå för middag och bio, och imorgon står gemensam sovmorgon på schemat (tjoho!), följt av julklappsshopping. En dröm för många småbarnsföräldrar, och jag sjåpar mig bara och längtar efter att få krama min unge riktigt hårt. Blir lite irriterad på mig själv faktiskt.

Gilla läget, gi-la-la-la-la läget.

Sentimentala tider

Jag har väldigt lätt för att ta till lipen just nu. Det går inte att förstå att Astrid snart fyller ett år, att det var så länge sedan jag gick med magen i vädret och vi inte hade en aning om vem hon var. Nu när det första året snart har gått så kollar jag nästan dagligen tillbaka på magbilder eller bilder från då hon var alldeles ny (är väldigt glad att vi fotade så pass mycket), och så gott som varje gång så trillar en tår nedför kinden.

Fortfarande har jag inte släppt taget om graviditeten, det var det mest fantastiska jag någonsin varit med om. Jag mådde så dåligt över att den var över när hon just kommit till oss, lite så att det tog uppmärksamhet från glädjen över att hon nu fanns. Minns att vi pratade om det på min efterkontroll, och kloka BM Annika konstaterade att det var separationsångest från magen, och att det inte alls är ovanligt. Det kändes bra att höra, och förhoppningsvis får vi ju vara med om den där spännande tiden en gång till.

Ni får nog förbereda er på lite böliga och sentimentala ett-års inlägg några veckor framöver, eller så kan ni ju kika in efter 11 december då jag förhoppningsvis landat igen!

Magen, I miss you!

Min och Masses fredag

Igår fick Astrid gå själv inne i gallerian när vi var en snabbis på stan, hon och jag. Väldigt uppskattat från hennes sida kan jag lova! Det gick verkligen inte fort, för det fanns ju så kopiöst mycket att titta på. Hon försökte smita in till en frisör, kanske tycker hon själv att det är dax för klippning av fjunet hon har på huvudet? Jag tror vi väntar ett tag till.

När vi passerade en blomsteraffär så drog hon och slet som en liten oxe för att komma in. Jag tolkade det som att hon ville köpa hem blommor till sin pappa, och vi valde tillsammans en bukett nejlikor.



Mot kvällen blev det bubbelbad för oss brudar. Även det var väldigt uppskattat! Hon tittade förundrat på bubblorna, viftade i dem med spretiga små fingrar och försökte få sin mamma att smaka.

Jag tackade nej, vänligt men bestämt. Då smakade hon själv, x antal gånger. Stackars barn som inte får någon mat utan tvingas äta badskum för att inte svälta.

Masse och Otto röjer på 60årskalas!

Published with Blogger-droid v2.0.1

Astrid 11 månader!

Ikväll är det 11 månader sedan hon såg nattens lysrörsljus för första gången, vår lilla Astrid. Jag vet att jag tjatar, men vart tog tiden vägen? Nyss sov hon mest hela dagarna liggandes på min mage, nu promenerar hon förbi och säger "MAMMA!" innan hon fortsätter vidare med sitt upptäckande. Jag blir lika förvånad varje gång.

Nu bjuder jag på lite Astrid-fakta, men vikt och längd får ni ivrigt vänta på en månad till.

Äter 12 månaders-produkter, och har gjort så i några veckor. Dvs barnmat, välling och gröt. Gillar grovrivna morötter skarpt, och vill helst äta samma mat som oss. Matar gärna sin mamma eller pappa, och har ett riktigt fint pincettgrepp.

Promenerar runt som en pingvin, och är stolt som en tupp över det. Klappar ofta händerna i ren förtjusning över sina färdigheter. Det har vi lärt henne sen hon var pyttis genom att applådera så fort hon gjort något bra. Gulligt nu, men det får vi nog avvänja innan det snarare uppfattas som odrägligt om sisådär 13 år.

Sover som en kratta på andra sidan tolvslaget vissa nätter, och äter en flaska välling under natten. Inatt sov hon och jag i myshörnan från klockan 04, tur att jag inte är så lång. Gissar att krattsovandet har med de tre tändernas ankomst att göra, det lär vi väl märka när de små rackarna tittat fram ordentligt.

Klättrar upp på alla möbler som är låga nog, men är turligt nog en fena även på att klättra ner. Älskar att åka rutschkana och gunga. Kan sitta länge, länge och plocka med sina leksaker, stapla byggbägarna från Ikea i varandra och har förtroliga samtal med sin docka.

Kramas gärna med sin mamma och pappa, och pussas med öppen mun och tungan ute. Blött men charmigt!

På babysång

Lea (som sitter längst fram i bild) har hittat en gräshoppa, och Masse har hittat ett knä att sitta i. Sångfröken är allt bra rolig!

Published with Blogger-droid v2.0.1

Svarta faran är i farten!

Ja, nu kan man säga att Astrid går. Tidigare har det varit några steg fram och tillbaka, mellan soffan och tvbänken typ, men nu är det bara orken eller intresset för annat som sätter stopp.

10 månader, 3 veckor och 5 dagar gammal.

Lilla stumpan som inte är så liten längre..

Masse och mamman i velour

Igår shoppade Astrid en Kaxs velourdress på Kappis för en del av presentkortet hon fick från just KappAhls huvudkontor som välkommen till världen-present. Dressen finns i storlek 56-74 och kostar endast 129 kronor, ett riktigt fynd tycker vi båda två.

Nu kan vi matcha såhär snyggt, bara att börja leta efter en till pappan i familjen också!

"-Vart tog maten vägen?!"

Published with Blogger-droid v1.7.4

Lilla klätterapan

Det är SÅ roligt att klättra på möbler just nu.

Och smutsiga strumpor är tydligen inte fy skam det heller!

Jag sa ju att det såg lustigt ut