Hemmaplugg

Kursbyte i måndags, nu ska vi roa oss med medicinsk vetenskap; psykiatri, geriatrik, neurologi och rehabilitering. Ryktet från de som läst denna kurs när vi var ute på vift är att den inte är av det stressigaste slaget, och det var nog det sämsta jag kunde få höra. Nog för att det är skönt med kurser när en känner att en verkligen hinner med (och inte behöver känna blåslampan bakom sig), men jag blir så otroligt långsam i allt vad jag gör när jag vet att möjligheten finns.

Så, istället för att fokusera på neurologin så drömmer jag om vårskor. Tänker att jag ska plocka fram tidigare säsongers gamla godingar och vandra runt i här hemma. Med snön som yr utanför fönstret så känns det rimligare med fårskinnstofflor, men nu längtar jag efter något annat. Hela garderoben skulle egentligen få kunna skiftas mot en lättare variant, bort med det grovstickade och fram med det tunna, skira, böljande. Det är en av de fina sakerna med att säsongsväxla i garderoben, varje skifte gör att det känns som att hela garderoben är ny. Är så less och tycker hela vintergarderoben känns tråkig, går mest runt i underställ eller samma gamla par jeans. Vintern får dock gärna hålla i sig ett bra tag till, än känner jag mig inte helt färdig med skidåkning och det fluffiga vita, det är bara garderoben som behöver en knuff i rätt riktning.

Men! Nu ska jag banne mig ta tag i några inspelade föreläsningar, och jag tror att jag gör det nerbäddad i sängen under en filt. Min frusenhet just nu går kanske inte riktigt ihop med remsandaler och skira klänningar.

Tillbakablick till en sommardag 2014..drömmigt!

Efter helgen

När jag kom hem i fredags så gjorde jag det till ett barnlöst hem. Tjejerna hade blivit utlånade till sin farmor och farfar, och hemma satt en ensam man i soffan. Efter en dusch så parkerade även jag i soffan, vi slog på ett avsnitt Gilmore Girls, åt upp den lilla mängd choklad som fanns i hushållet och sedan sa jag godnatt innan jag kastade in handduken och la ner huvudet på kudden. Vaknade i soffan morgonen efter och var ordentligt förvirrad. Äsch, sånt som händer!

Resten av helgen spenderade jag och Crille med att äta, sova, se x antal avsnitt av tidigare nämna serie och åka ett varv längdskidor på Paglas 9 km-slinga. Sedan åkte vi till Bredsel, åt palt, provsatt i deras nya soffa och hämtade hem tjejerna. Slutet gott - allting gott. Vi kan konstatera att den där oplanerade tiden, när det är helt okej att inte servera näringsrika måltider och hålla på sovtider till sina barn, utan istället få äta chips till lunch och krypa ur pyjamasen vid 15, den var väldigt härlig och välbehövlig.

Nu är vi precis i starten på, och taggade inför, en ny vecka med rutiner och friska barn (PEPPAR PEPPAR). Skidåkning, skola/föris/jobb, Melodifestivalens fjärde deltävling i Skellefteå på lördag och kanske slalom på söndag? Det blir nog härligt!

En månad senare

Jag hade som ambition under början av året att blogga mer frekvent, hur det gick med den saken kan vi ju utvärdera med att det gått över en månad sedan jag skrev. Men kanske nu?!

De senaste 4 veckorna har jag haft VFU (verksamhetsförlagd utbildning) på avdelning 35 (infektion/hud) i Sunderbyn. Det har varit oerhört lärorika veckor, och jag har haft så himla roligt. Mina handledare har varit toppen, eller ja, hela arbetsgruppen har varit toppen. Jag har känt mig välkommen och kunnat fråga om hjälp och ställa "dumma" frågor utan att för den sakens skull behöva känna mig dum. Skillnaden när jag går på mitt sista pass i kväll jämfört med första passet är stor, jag känner mig mer trygg i min roll. Och det finns en skön känsla i magen, att jag vet att det är det här jag vill göra, och att allt jag lärt mig hittills och kommer lära mig fram till utbildningens slut kommer göra att jag faktiskt kan göra just det här, men till slut vara självständig.

Astrid har varit sjuk, hon vaknade förra tisdagen med halsont och feber vilket visade sig vara halsfluss. Kåvepenin x 3 i 10 dagar, och i sedan drog hon på sig en förkylning också, så Crille har fått vabba en hel del. Jag måste ju vara på plats ett visst antal timmar under VFU'n, och har inte samma möjlighet att vara hemma, men vi har pusslat så gott det gick och på måndag är det dags för skola och föris igen. Lyxigt har det dock varit med en hemmaman som bakat, lagat mat och hållit efter hemmet!

Vädermässigt känns det som att våren är här, vilket ju känns galet. Det är fortfarande februari, men solen värmer och vi har haft en period med plusgrader som gjort att snön sjunkit ihop ordentligt. Självklart känns det härligt när ljuset återvänder och solen visar sig, men jag är lite rädd för att skidsäsongen ska få ett abrupt slut. Vi har hunnit med 4 (eller kanske 5?) svängar till Kanis för slalomåkning, och Elsa åker nu även hon självständigt i backen. Så himla duktig, och mamman är stolt som en tupp! När det gäller skidåkningen på längden så kämpar både jag och Astrid på med skidskola, och vi gör framsteg båda två. Crille har kommit igång han med, och Elsa får till tekniken bättre och bättre för varje gång. Vi blev visst en skidåkarfamilj, fantastiskt kul att få dela intresset alla fyra.

Nu på förmiddagen så har jag och tjejerna tagit det lugnt hemma, och sedan gick vi ut på en promenad/sparktur. Efter lunch kommer pappan hem och löser av mig, och så åker jag iväg till sjukhuset. Sedan blir det ledig helg tillsammans alla fyra! Båda barnen är pigga idag, så vi hoppas att det håller i sig så att vi kan gratta Crilles mormor Harriet i morgon. Bortsett från det så får vi se vad som händer, att kolla Melodifestivalen på lördagkväll är den enda planen. Det är veckans höjdpunkt, i alla fall om en frågar barnen :)