Fredagsfunderingar

Vilka är oddsen för att en snöboll ska komma inflygandes i vardagsrummet (och landa i soffan) när man öppnar balkongdörren? Well, antingen så kan vi kalla det bad luck eller vardagsbekymmer. Rädd som fan blev jag, men glad ändå när jag såg att det "bara" var Jesper. När Darling kommer hem från Bredsel blir det nog att knata upp till Patrik och Elina för visit. Mys!

Annars är läget rätt okej. Snön håller (återigen) på att töa bort, makaronerna är snart färdigkokta, och inom en timme är Darling julklapp #2 färdig. Jobbet känns okej, lägenheten känns för liten, jag saknar mina vänner och snart blir jag sentimental. Med andra ord är allting..ungefär precis som vanligt.

Annika Lantz snackar trygghetszoner, jag snackar trygghetsfälla och börjar bli livrädd för att själv fasta däri. Jag ska ju upptäcka världen, leva för dagen, göra allt som faller mig in och skapa ögonblick jag kan tänka tillbaka på om 60 år och le lite sådär lurigt. Carpe diem för fan! Dock så känns ett tak över huvudet, pengar den tjugofemte, stabilitet, mat i kylen och förutsägbarhet högre prioriterat nu. Planen flr tillfället är att bunkra pengar tills jag behöver en binge, resa, plugga och leva livet. Fråga mig inte när, vart eller hur, för så långt har jag inte kommit än. Dock så vet jag att detta ögonblick är alldeles perfekt för att hänge mig åt min stroganoff, och makaronerna som nu är alldeles lagomt kokta.