Se på rackarns

Glada i hågen snörde vi på oss löparskorna, dammiga efter en lång vinter. Ut på livsfarliga äventyr begav vi oss, bitvis var Hälsans stig okristligt halkig. Men jävlar, att vi klarade det! Inte trodde jag att mitt runtdansande på aerobicsen och vårat flåsande på spinningen skulle ha gett något resultat, men ~5,5 km senare fick jag se mig överbevisad. Jag ville vårskrika och leva jävulen, men av hänsyn till stackars tanter och farbröder med små lurviga hundar så lät jag bli. Nu är jag nöjdare än nöjdast och tänker krypa ner i sängen med Kajsa Ingemarsson's ryska vän och en bisvi. Sov gott!