Fötjyld!

Usch, usch, förkylningen har mig i sitt grepp! Varje gång man rör vid näsan känns det som att fingrarna är täckta av sandpapper, nysningarna duggar tätt och huvudet dunkar som en jävla trumma. Vi har massor att göra (ö.tid imorgon), och Stephen är sjuk, vilket är lika med att jag måste jobba, jobba. jobba..Fastän det känns som att jag hellst skulle vilja krypa in under en mossig sten och inte komma fram förrän i juli.