Darling är extremt kittlig under fötterna. Han får panik så fort han känner att någonting närmar sig hans känsliga fotsulor, och i snart tre år har han sagt åt mig att jag INTE får kittla honom under fötterna eftersom hans ben då flaxar och rycker i vild panik. I snart tre år har jag trotsat honom och då och då kittlats, men aldrig blivit skadad.
Förrän idag. Ett stillsamt försök till väckning hade gjorts, men helt utan framgång. Sträcker mig fram och petar lite försiktigt med pekfingret under fotsulan, ingenting händer. Petar igen, och SMACK! Ett smalben i pannan, och en snygg bula uppenbarar sig. Jag får väl skylla mig själv.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar