Jag hade faktiskt förväntat mig en och annan kommentar om min svank på bilden i föregående inlägg, men inte det. Den var faktiskt omedveten vid fototillfället, men när jag såg den sen så började jag skratta. Självförvållat ryggproblem 2010 liksom.
Men det är väl klart som fan att jag svankar, det lilla putet på magen är ju det finaste jag har!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar