Så hade hela april passerat, bara sådär. Nu har vi en tredjedel av året bakom oss, och jag tycker att det gått så mycket snabbare än vanligt? Betyder det att jag blivit gammal/vuxen/förståndig nog att inse hur lite tid en månad egentligen är av ett liv? Oh well, maj har det blivit i vilket fall som.
Jag hoppas att denna månad ska fylla vår leriga tomt med grässtrån, mina lungor med frisk luft under många löpundor (den senaste så kände jag ingenting i knät, hurra!), och vårt köksbord med middags- och fikagäster. Sedan så finns det en liten, liten person som vi längtar efter att få träffa och så har vi några födelsedagar att fira. Och förresten, är det för sent att lägga in en liten önskan om mycket solsken?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar