Vilken minut som helst borde Astrid, Elsa och deras farmor svänga in på uppfarten, och som jag längtar efter de där små armarna runt min hals. Det är ju så skönt att komma iväg någon gång då och då, men det är nog ännu härligare att komma hem till våra yrväder igen.
Solen lyser starkt, ute är det -13 och det nöp lite i kinderna när jag var ute och promenerade innan frukost. Vi håller på med ett förbättringsarbete inom hälsa i en av kurserna jag läser nu, och jag har lagt upp det som ett försök att komma igång med motion och träning igen. Men det kan ni få höra mer om en annan gång! Det sitter jag i alla fall och håller på med nu, i väntans tider. Världen utanför fönstret är så otroligt vacker, med snö och frost. Undrar om barnen är sugna på en liten tur med sparken efter lunch, jag hoppas!
Vackra, vackra vinter
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar