Vad tror ni- nya matchande mössor?

Ögonblick av lycka

Jag står i köket och dansar till Mando Diao samtidigt som jag steker falukorv. Frågar mig själv-blir livet bättre än såhär? Jo, svarar jag mig själv och kastar in en näve Zoo i truten. Nu, nu är det perfekt.

Praktiskt som attans

Det finns en (eller ja, det finns ju flera) mycket bra saker med att ha syskon med samma smak. När jag är på spelning med något band/någon person som jag vet att syster Jessica gillar, då ringer jag till henne och låter henne lyssna en stund, så att hon inte ska gå miste om det goda. Jag delar med mig av kakan så att säga, och vice versa.

Med andra ord så var jag på The Sounds spelning i Linköping igår (genom luren iallafall). Lyssnade ett tag på det underbara, sen la jag huvudet på kudden och somnade om. Fasiken så fint det är, tänk att få sova så varje natt..Ikväll kan vi väl ta Moneybrother? Samma tid, ring mig syster.

Detta Idolande..

NEJ, jag vill inte se Gynning&Berg fjanta runt i korta kjolar och ragga fjortisar.



NEJ, jag vill inte se svepande kamerabilder över massan av Idolsökanden.



NEJ, jag vill inte höra vad nobodys har som största dröm. Varken du eller jag kommer stå på en stor scen framför tusentals skrikande fans. Skillnaden mellan oss är att jag insett fakta.



NEJ, jag vill inte höra att Sanna 17 år sjungit ballader sen hon var två, och jag skiter fullkomligt i att hon gick dansskola på lågstadiet. Jag stod för fan och dansade i mammas paltgryta när jag var två, och inte var det början på min artistkarriär. Vem sjöng förresten INTE när dom var små? Syrran bjöd ofta på "Vad gör du lilla råtta", och så vitt jag vet har hon lagt ner planerna på artistkarriär.



JA, jag vill se skelande nördar (och kalla mig nu inte diskriminerande, jag är ju för tusan Miss Crosseyes herself) som tror att dom kan sjunga.



JA, jag vill se talanglösa nollor som blir förbannade och kastar saker omkring sig när juryn sågar dem.

Nu blir jag höstfin

Kom inte och säg att ni någonsin sett så snygga vantar. Vinst i ett lotteri hos Kåbdalis Kapellstiftelse, jag förstår att ni är avundsjuka.

Nu är det såhär

Okej, det här med att jag börjat äta godis igen. 19 augusti 2004 slutade jag äta godis, av förklarliga anledningar. Jag var en riktig liten sugarjunkie, och åt säkerligen kring två kilo godis/annat slask varje vecka. En riktig hagga var jag när jag inte fick mitt socker, och jag insåg att det nog inte höll i längden.

11 september samma år åt jag godis. Det var födelsedag, jag kände mig ensam (syster i Spanien, Frun på surströmmingskalas, ointresserade föräldrar) och sockerhungrig. Satte i mig en liten påse, och efter det var det bra.

I fredags bestämde jag mig för att prova, tanken från början var ju knappast att jag skulle vara utan karra resten av livet, och jag hade varit sugen i över en månad. Sagt och gjort, ett besök senare på Godispiraten och med en papperpåse ca. 500g tung i handen så var det dax. Premiär blev en röd fruxo, som följdes av alla möjliga godsaker. Påsen tog snabbt slut, och då började jag på Darlings. När Darlings tog slut blev det ett besök på ICA, karamellkungen är ju faktiskt bäst. All blygsamhet var som bortblåst, och pappåsen vägde nu över ett kilo. Snart slut. Jag funderar lite på vart detta ska sluta, men har bestämt mig för att denna vecka ska få vara Svullarveckan. Bara att svulla i sig, konsekvenserna tar jag nästa vecka.

Tecken på att det här inte var någon bra idé;
-En plastpåse fladdrar i vinddraget från golvfläkten här på kontoret. Jag inbillar mig att det är lösgodis. Fizzy bottles, mormors löständer och dumle. Ge mig.
-På nyheterna pratas det om Danmark. "Yada, yada, yada, Odense, Yada, Yada, yada" Odense? Marsipan! Tänker Hannahjärnan.

Hej Idol

Liksom så många andra i det avlånga landet Sverige så har jag en hatkärlek till Idol. Uppstarten är bäst, när det är så många som står som fån framför juryn och gör bort sig totalt. Skadeglädje ÄR den enda sanna glädjen! Mitten är trist som fan, och i slutet så ser jag kanske något avsnitt om teven står på och jag inte har något bättre för mig.

Bäst o fjol var min förutsägelse- så fort jag såg Markus Fagervall skymta förbi i rutan så jag åt Darlings mamma "-Han vinner! Han är så jäkla grym!" Vem vann? Markus Fagervall..! Ring-ring tjejen var också rätt bra, henne skrattade vi åt många gånger.. Nu blir det att slänga sig i soffan igen, vill inte missa en endaste sekund.

Du har förstört min dag, Alex Schulman!

Uttråkad bloggoman som jag är, hamnar jag på Alex Schulmans blogg. Där hittar jag "The Perception Laboratory's Face Transformer", där man laddar upp en bild på sig själv och kan se hur man kommer se ut när man är gammal, hur man såg ut som bäbis, hur man skulle se ut som afro-american o.s.v. Självklart skulle jag prova, och ovan ser ni resultatet. Tack gode gud att jag inte ens hunnit fylla tjugo och har gott om tid för face-jobs.

Fan så jag ser ut!

Dagens sanning

Darling vill att jag ska skriva en blogg om hur vacker han är. Här har ni det, svart på vitt;

Darling är kär i sig själv. Särskilt sitt yttre.

Gnäll från någon som tycker synd om sig själv

Dagens lycka i den trista och monotona sjuklingvardagen var när jag fick ett skolstartskit i min MAX-box. Dagens gnällande klagomål kom när vi insåg att det inte fungerar att lägga in Backpacker 3 (antingen fel på skivan eller datorn). Vi trotsade våra snoriga näsor och onda halsar (+inflammerade bihålor för Darlings del!) och begav oss mot Ica Maxi för att leta reda på ett nytt. Fanns inte. Vi styrde kosan på Coop Forum. Fanns inte. Om jag orkar upp och iväg imorgon så blir det en snabbis på stan för att hitta speljävlet.

Har läkartid imorgon 09:00 för mitt inflammerade öra (lika bra att ta alla krämpor på en gång, resonerade nog min arma kropp). Tror inte att jag behöver ställa väckaren, vaknar kring 6 och är pigg som en lärka varje morgon. Det ger mig ca. 15 timmar vaken tid att fördriva, och jag är nu rastlösare än jagvetintevad. Kanske jag ska sticka en halsduk imorgon? Den som lever får se.

Lugna gatan

Här hemma är vi lugna som filbunkar. Feber, snoriga&huvudvärk båda två, och Darling har åkt på deluxe-versionen, bihålorna! Eftersom att han (ursäkta nu om jag är för frikostig med detaljerna) snyter rosa snor och (nu citerar jag herrn själv) "det känns som att en åsna har sparkat in ansiktet", så har han ett inplanerat läkarbesök i eftermiddag. Jag kör lightversionen och ligger halvdöd på soffan, it's enough.

Vi har dock hunnit med att se många bra filmer; The Departed, Smekmånaden, Guess Who, Jakten på lycka och Lucky number Slevin. Börjar bli något rastlös, hoppas att jag är fit for fight imorgon då det är aerobics och Jannikes födelsedag(!).

Sakna buset

Det ultimata, underbart vackra höstvädret visar sig utanför fönstret. Darling är seg och sömnig, jag längtar efter min fina systerson som garanterat hade varit sugen på att dra ut i naturen och busa. Älskade, fina, lilla Benjamin.

Forgive me father, for I have sinned

(Jag vet att jag ser ut som något katten släpat in. Jag föddes så.)

Välkommen hösten!

Det kändes att kylan var på intågande. Allt eftersom dagarna gått så har kvicksilvret krupit närmare och närmare nollan, och imorse nådde det fram. Första milda kylan resulterade i ett mindre äventyr påväg till jobbet. Slask av snö/hagel täckte bitvis vägen, och jag räknade till inte mindre än tre bilar som tappat kontrollen och blivit lite för närgångna med mitträcket.

Helt fascinerad över ruskvädret, som egentligen borde komma först kring oktober, satt jag och mös i värmen inne på jobbet samtidigt som jag tittade ut på spöregnet och det påträngande mörkret. Tråkigt bara att jag inte kommer vara lika förtjust om två månader då det hela blivit old news, lika bra att ta en tekopp i handen och sjunka ner i soffan redan ikväll.

Coming back up

Har varit rätt avslagen de sista dagarna tack vare lördagens fest (bilder på spektaklet finns här). Livsglädjen börjar sakta återvända i min tärda lilla kropp, och Mando Diao hjälper till med sin underbara The Wildfire (if it was true). Kvällen bjuder på soffmys, tydligen så måste man ha sett Braveheart för att ens få rätten att leva, så jag ger den ett försök.

En middag rikare tack vare Popcupen!

Två favoriter i action

By the way

Insåg idag att jag glömt att berätta vad jag var så hemlighetsfull om inför Darlings födelsedag, here it comes.

Tisdag 17 oktober drar vi till Paris för att mysa i en vecka. Darling blev eld och lågor när han öppnade resväskan han också fick och hittade biljetterna däri, och jag likaså. I en månad hade jag fått ljuga och smussla om denna present och hitta på en utebliven skatteåterbäring, helt otroligt att han inte förstod något! Men självklart ska det sättas käppar i hjulen för allt som är perfekt planerat&bra, så även denna gång.

Fick idag en mail från Rövarna på Ryanair som förkunnade att tiderna ändrats på våra flighter, vilken innebar att vårat plan skulle ha lyft från Skavsta innan vi ens landat på Arlanda och än mindre tagit oss dit med flygbuss. Besviken och övertygad om att allt skulle gå åt helvete satt jag och stirrade i bordet vid middagen, tills Darling kom på att jag kunde kolla om SAS hade några överkomliga biljetter..vilket de hade! Nu slipper vi alltså åka flygbuss i hundra år både i Sveriget och Frankriket, och får en bra möjlighet att förirra oss på Charles de Gaulle. Bara nio veckor kvar tills vi far!

Popcupen

Jag och Darling har slagit vad, och P3's Svenska Popcupen är det som står i fokus. Envist påstår jag att jag är bombsäker på att Kent kommer gå segrandes ur duellen mot The Ark, men inte skulle det skada med lite hjälp för att kunna vinna segern och sen bli bjuden på middag. Rösta här, sötnos!

Kvällens 60årskalas har bjudit på;

-En av världens fräschaste 60åringar, farbrors fru
-Smurfsamlande gotlänning
-Solosång av 2 män 40nånting år
-Jobbiga fastrar+extremt jobbig mamma som skulle diskutera ALLT med jobbiga fastrar
-Farbror som juckar i luften och sjunger med i de senaste hitsen
-Ettriga barn+medföljande hundar
-En roligt dam i sina bästa år (sisådär 81år) som blev kallad Che Guevara av Conny all night long
-Gott vin i stora mängder