En stulen bild som väckte känslor

För några dagar sedan dök det upp två likes på instagram från en för mig okänd person. Jag klickade  in på personens sida, vilken visade sig vara inriktad på kost och träning. Kollade några bilder på måfå och tyckte att det verkade vara ett bra konto, med inspiration och tips. Bläddrade neråt och hittade..EN BILD PÅ MITT BARN!

En bild på en några månader gammal Astrid i sin gåstol, som illustrerade en text om hur skadligt det är för barn med gåstolar och hoppgungor, hämtad från min blogg. Jag blev så arg att blodet nästan kokade i kroppen på mig, inte pga åsikterna, de har jag tagit del av tidigare på annat håll, men valt att ta med en nypa salt. Det som gjorde mig så otroligt arg och upprörd var att någon använt en bild på mitt barn, och aldrig ens brytt sig om att fråga om lov (vilket jag iofs inte hade gett mitt godkännande till).

Jag är inte dum i huvudet, jag vet att folk knycker bilder till höger och vänster, och skulle det handla om en bild på tulpaner eller kakor skulle jag inte bry mig. Men när det gäller bilder på personer (barn eller vuxna) så tycker jag ändå att det borde finnas något slags samvete som klickar till.

Trots att ilskan bara ven i skallen på mig så skrev jag en saklig kommentar under bilden där jag bad personen att omedelbart ta bort bilden, då den föreställer min dotter och jag inte gett mitt godkännande till att använda den. Och la till att barnet på bilden alltid varit snabb i sin motoriska utveckling, så jag tar det "förbudet" mot gåstol med en nypa salt.

Anmälde bilden och la upp en printscreen på min egen sida där jag bad mina vänner göra det samma. Fick snabbt svar från personen som lagt upp bilden med en ursäkt och förklaringen att hen hade googlat och inte tänkt på att be om lov. Bilden försvann och senare kom även ett mail med en ursäkt då jag inte svarade på hens kommentar utan istället tog bort mitt eget inlägg.

Den här "bildstölden" var ju oskyldig (förutom den lilla detaljen att man inte får knycka andras bilder), det var inget negativt som riktades mot mig och Crille som föräldrar. Men ändå tog jag så otroligt illa vid mig.

När barnens vara eller icke vara på sociala medier (bloggar, instagram, facebook osv) diskuteras så tycker jag att det finns bra argument för båda sidorna. Jag står fortfarande efter flera års funderingar nånstans där i mitten och vet inte alls. Att barn skulle fara illa av att synas på ett instagram-konto eller en blogg, det tror jag inte, så länge det görs med respekt för barnet.

Jag skriver på ett annat sätt om barnen nu än jag gjort tidigare, medveten om att allt jag skriver finns kvar att läsa när de blivit stora nog att hitta det själva. Och jag vill inte att de ska bli ledsna/sårade/kränkta av att mamma skrev något roligt på deras bekostnad. Sedan är det väl en svår gräns att dra det också, hur mycket man kan dela med sig. Det jag tänker är ok, kanske en annan förälder inte tycker är ok eller vice versa.

Jag låste mitt instagramkonto, men så jag låste upp det igen. Min mamma följer det via webläsare, vilket inte går då jag har en privat profil, och jag tycker det är kul med hashtaggar (men tror inte att de syns från ett privat konto?). Vi får helt enkelt se hur det blir med mina sociala mediers vara eller icke vara, men jag tänker att om jag tog så illa vid mig av en "oskyldig bildstöld", hur skulle jag då känna om någon knyckte mina bilder och använde dem i negativt syfte?

Bilden i fråga