Astrid 11 månader!

Ikväll är det 11 månader sedan hon såg nattens lysrörsljus för första gången, vår lilla Astrid. Jag vet att jag tjatar, men vart tog tiden vägen? Nyss sov hon mest hela dagarna liggandes på min mage, nu promenerar hon förbi och säger "MAMMA!" innan hon fortsätter vidare med sitt upptäckande. Jag blir lika förvånad varje gång.

Nu bjuder jag på lite Astrid-fakta, men vikt och längd får ni ivrigt vänta på en månad till.

Äter 12 månaders-produkter, och har gjort så i några veckor. Dvs barnmat, välling och gröt. Gillar grovrivna morötter skarpt, och vill helst äta samma mat som oss. Matar gärna sin mamma eller pappa, och har ett riktigt fint pincettgrepp.

Promenerar runt som en pingvin, och är stolt som en tupp över det. Klappar ofta händerna i ren förtjusning över sina färdigheter. Det har vi lärt henne sen hon var pyttis genom att applådera så fort hon gjort något bra. Gulligt nu, men det får vi nog avvänja innan det snarare uppfattas som odrägligt om sisådär 13 år.

Sover som en kratta på andra sidan tolvslaget vissa nätter, och äter en flaska välling under natten. Inatt sov hon och jag i myshörnan från klockan 04, tur att jag inte är så lång. Gissar att krattsovandet har med de tre tändernas ankomst att göra, det lär vi väl märka när de små rackarna tittat fram ordentligt.

Klättrar upp på alla möbler som är låga nog, men är turligt nog en fena även på att klättra ner. Älskar att åka rutschkana och gunga. Kan sitta länge, länge och plocka med sina leksaker, stapla byggbägarna från Ikea i varandra och har förtroliga samtal med sin docka.

Kramas gärna med sin mamma och pappa, och pussas med öppen mun och tungan ute. Blött men charmigt!