Sjåpiga morsan

Det sög, rent ut sagt, att komma hem och inte mötas av min glada unge och hennes "MAMAMA". Det blev inte mycket till sömn inatt, men 2.5 timme är ju ändå bättre än 0 timmar, och så får jag ju vackert skylla mig själv. Dessutom har jag då sömnbristen att beskylla för de där tårarna som trillade nedför kinderna när det värkte i hjärtat av saknad. Det är svårt att njuta av ensamtiden med Darlingen när det känns som att man har ett öppet sår i bröstkorgen precis där hjärtat sitter, men nu får jag fan skärpa till mig och ha trevligt ändå.

Alldeles snart ska vi åka iväg till Luleå för middag och bio, och imorgon står gemensam sovmorgon på schemat (tjoho!), följt av julklappsshopping. En dröm för många småbarnsföräldrar, och jag sjåpar mig bara och längtar efter att få krama min unge riktigt hårt. Blir lite irriterad på mig själv faktiskt.

Gilla läget, gi-la-la-la-la läget.