Tack så hjärtligt

Det finns nog rätt många som vandrar runt på våran jord och tycker att bloggar är trams. Jag har lyckats omvända en del, men än är jag inte färdig med att sprida bloggandets budskap och förträfflighet.

Jag har nog mest snöat in på barnlöshetsbloggar, samt en del bakbloggar. Jag älskar att baka, fast jag älskar inte riktigt barnlöshet. Däremot så älskar jag att det finns så många modiga människor som är villiga att dela med sig av resan mot ett efterlängtat plus. För ett år sen började jag läsa Innan Du Fanns, kloka Linda som nu har Lill-Bosse i magen. OJ, vad denna kvinna peppat mig och många andra till att höja blicken och fortsätta försöka när det går tungt.

För inte så länge sen fick jag en fråga om hur vi kunnat hålla oss så positiva fastän det känts som att allt går åt skogen, inga fel som hittats och ett ensamt streck på stickan månad efter månad. Darling har gillat läget, och jag har läst blogg efter blogg efter blogg. De som fick plus på stickan, satt i samma sits som oss men log ändå, fick negativa besked men tog det som ett steg på vägen, väntade på barnbesked och reste jorden runt för att få hem sitt lilla hjärta. Dom människorna motiverade mig till att inte bryta ihop till ett sorgligt litet paket, utan fortsätta försöka.

Till sist gick det ju! 23:an flyttade in och jag hoppas att jag kan vara den som ger lite hopp åt någon annan som tycker att allt går åt helvete. Tack alla barnlöshetsbloggare för att ni vågar!