Lustigt hur man anpassar sig till nya rutiner, bra som dåliga. När jag började promenera varje morgon så valde jag kanske inte den bästa tidpunkten på året (februari), men det gick fort att vänja sig att kliva utanför dörren även i snöstorm. När jag jobbade i rosa fabriken så hade jag arbetstiderna 7-16, men kunde ändå motivera mig själv att släpa mig ur sängen för att ta mig ut på löprunda två morgonar varje vecka.
I veckan börjar jag klockan 8 (bussen går 07:30), och fastän det är senare än under tiden i fabriken så vet jag inte hur jag ska lyckas dra mig ur sängen för att promenera på morgonen. Kanske känns det lättare när klockan ringer okristligt tidigt imorgonbitti, men det låter ju inte särskilt troligt.
Såhär går det när man vänjer sig att börja jobba "sent" och inte behöva kliva upp förrän klockan 7. Nu är det bara att piska sig själv och få nån ordning på morgontimmarna!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jajjamensan, här kliver vi oftast upp 05.30! Härligt okristligt!
SvaraRaderaBRA Katja! Ska du med ut på prommis då? :D
SvaraRadera