När vi lämnade Bredsel så såg jag att vi glömt att tanka. "-Vi klarar oss till Boden, åtminstonde en bit på vägen" sa Darling. Då förklarade jag lugnt och sansat att om vi skulle bli stående längs vägen så skulle vi även bli osams eftersom jag är fruktansvärt hungrig och dessutom matilsk. Nu har Darling ont i magen och är rädd att soppatorsken är nära. Lite spänning i vardagen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar