Den senaste tiden har jag läst inlägg där det inte anses vara normalt med smala mammor hos två bloggare som jag tidigare tyckt varit så vettiga i det mesta de skrivit. Och jag blir så arg! Jag är född smal och har provat att leva både supernyttigt och väldigt onyttigt för att gå upp i vikt, men aldrig lyckats. Min ämnesomsättning är helt enkelt riktigt ivrig, och det är inget jag kan påverka. Jag har aldrig ätit efter en diet eller haft en ätstörning, jag är skapt såhär helt enkelt, och det är jag långt ifrån ensam om.
Under graviditeten med Astrid hade jag förhoppningar om att gå upp normalt i vikt och få behålla några kilo efteråt. Jag gick upp 6 kilo, och när vi kom hem från BB så hade jag 1 extrakilo kvar, vilket snabbt försvann tillsammans med några till när jag ammade. När jag nu blev gravid igen så låg jag 4 kilo under inskrivningsvikten med Astrid. Hip hurra, eller så inte. Jag skulle väldigt gärna ha lite mer hull på kroppen, men har accepterat att såhär ser jag ut, och min kropp mår bra. Så vad är problemet?
Jo, människor som ska kommentara andras utseenden med kommentarer i stil med att "Och ja, så klart att den pinnsmala mamman finns – men vilket pris betalar hon?". Jag betalar inget särskilt pris, jag äter chips, chokladkakor och hamburgare, och oavsett om jag sedan sitter still eller springer norrbotten runt så rinner det av mig. Hur skulle det låta om vi pinnsmala mammor skrev inlägg i samma stil om "tjockismammorna"?
Att tjocka mammor kan verkligen inte må bra psykiskt, hur kul är det att vara ett fetto liksom? Och vem behöver egentligen gravidkläder i storlek XXL, håll tassarna borta från fredagsfikat bara?
Vilket jävla liv det skulle bli. Det är ALDRIG okej för smala att racka ner på tjocka, men för tjocka är det fritt fram att döma ut de smala som vandrande ätstörningar.
Givetvis tycker jag att man ska reagera om någon verkar ha problem med sin inställning till mat och sin kropp, men det åt båda hållen. Väldigt få vågar kläcka ur sig "-Men så fet du blivit! Gör du inget annat än att äta?", men "-HERREGUD så MAGER du är, äter du INGENTING?" är socialt accepterat.
Måste vi värdera varandras kroppar överhuvudtaget? Jag är övertygad om att det finns lyckliga och olyckliga mammor i alla dess former.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Oj va bra skrivet! Jag har som du alltid varit smal och kan äta vad som helst och inte behöva träna! Och jag har ofta fått höra (av de som inte vet bättre) "Men va mager du är"!! Inte smal utan MAGER! Och med en nedlåtande ton. Det har inte känts så roligt. Känns som nåt negativt och jag har nästan skämts lite. Men nu efter graviditeten har min kropp ändrat sig helt trots jag "bara" har 4 kilo kvar. Och jag saknar min nätta, magra, pinnsmala kropp! :)
SvaraRaderaJag ber om ursäkt om jag förolämpade dig på något sätt när jag skrev mitt inlägg om gravidkläder. Det var inte min mening alls att kommentera någons kropp på något sätt. Kroppen ska ingen annan än du bry sig om!
SvaraRaderaMitt inlägg var mest ett frustrerat uttryck över min egen situation. Och om jag klev över en gräns ber jag väldigt mycket om ursäkt som sagt.
Du ska inte behöva försvara någonting. Allas kroppar är fantastiska!
Oj vad jag hade kunnat diskutera det här länge. Jag håller med dig Hanna, jag är evinnerligt trött på att andra människor nyper mig i sidan, klämmer på mina ben och förskräckt kommenterar min kroppsform och ifrågasätter mina kostvanor. Och då är jag ändå en person med ett normalt bmi och jag tycker att min vikt är högst normal (och hälsosam) i förhållande till min längd. Jag anser inte själv att jag är pinnsmal, smal är jag väl, men inte onormalt smal och jag skulle endast hålla med om att jag är tanig om det är med avseende på mängden (avsaknaden av) muskelmassa, haha!
SvaraRaderaNej, reagera bör man endast göra, precis som du skriver, om någon verkar ha en onormal inställning till mat och sin kropp. Jag skulle nog även vela tillägga "om du inte har något snällt att säga, säg ingenting alls". Ni vet inte hur personen vars kropp ni kommenterar tar åt sig av era kommentarer. Jag kan mycket väl tänka mig att dessa kommentarer istället kan orsaka ätstörningar och en onormal syn på sin egen kropp hos känsliga personer.
Fy så trött man blir på sånt här. Bra att du biter ifrån.
Heja Hanna! Jag har blivit ifrågasatt i hela mitt liv,och folk som inte känner mig har tisslat om ätstörningar etc.
SvaraRaderaJag följer min kurva sen födseln, kort och lätt. Och min passion för mat, matlagning och livets goda får dom som känner mig att skratta åt sådant skvaller.
Dock blir man ju sååå JÄVLA trött iblandför som du skriver så skulle man aldrig gå på någon som är tjock. Och det är inte alltid så kul att jaga sig fördärvad för att hitta byxor som sitter tight över låren..
Jag har flera gånger under graviditeten fått kommentarer på bloggen där min vikt ifrågasatts. 1 kg plus sen grav. startade är inte mkt, men tänk om jag skulle kommentera dom som gått upp "för mycket".
Känsligt ämne, men bra skrivit!
Åh vad jag håller med dig! Som smal "ska" man tåla alla möjliga kommentarer om sin kropp och det verkar som ingen tänker på att det kan vara sårande för en del. Jag har, precis som dig, väldigt svårt att lägga på mig några extra kilon. Har alltid varit smal, och kommer nog alltid att vara. Oavsett vad jag äter så rinner allt av mig. Så nej, jag betalar inte heller något särskilt pris för att vara en smal mamma. Vi är alla olika. Varför inte bara acceptera det istället för att ständigt bedöma varandra?
SvaraRaderaWow.. Jag kände att jag eldade upp mig rejält av detta inlägg, min kropp fungerar precis som din när det gäller vikten. Och har mer än en gång fått höra "men äter du ingenting flickstackare??" Jag har fått bita mig i tungan för att inte säga något elakt tillbaka för jag blir så sårad.
SvaraRaderaGah..
Så jävla sant Hanna! jag är inte så bra på att kommentera, så detta är min första kommentar på din blogg. Var bara tvungen att applodera dig idag! Tack för att du tog upp det här problemet, för ett problem är det!
SvaraRaderaMåste även säga att jag älskar din blogg, är så roligt att läsa alla idéer du har och, ja allt bara! Kramkram :-)
Riktigt bra skrivet Hanna! :D
SvaraRaderaVäl rutet!
SvaraRaderaJag måste ha missat den här diskussionen... Självklart är din kropp fantastisk precis som den är! Min också. Det gäller bara att kunna känna så själv.
SvaraRaderaKram!
Bra talat. Jag läste en del på forum etc när de första av mina kompisar blev gravida, men ledsnade rätt snabbt pga just det du skriver, alla tycks veta vad som är rätt och fel, angående allt. Och nu när jag själv plötsligt är gravid, så gör jag faktiskt fortfarande detsamma. Undviker att läsa. Jag drar inte alla över en kam, verkligen inte, men enda sättet att slippa stöta på alla de där som älskar att skriva ner andra pga kroppsform,navel in eller ut, viktökning/-minskning, amning eller inte etc, är att inte läsa alls. Jag har ett fåtal utvalda bloggar jag läser, där jag kanske inte håller med om allt alla gånger, men där man enligt mig, har sunda värderingar och FRAMFÖRALLT vågar sen sina egna fördomar och tillkortakommanden. Jag har en stark övertygelse om att självkännedom är vägen till vishet. Genom sig själv, kan man förstå andra. Stå på dig och tack för att du vågar säga ifrån. Det gör dig till en BRA förebild för dina barn!
SvaraRaderaJulia: Åh vad jag blir arg över att människor ska ta sig rätten att kommentera och bestämma vad som normalt eller inte för någon annans kropp. Hoppas att du snart "bott in dig" i nya kroppen och trivs lika bra som tidigare! :)
SvaraRaderaTherese: Jag ska börja ryta tillbaka! Från och med nu ska jag försvara min kropp rakt ut istället för att bara tänka "idiot", sucka och låta det passera. Gör det du med! :)
Desiree: Tack vilken fin kommentar! Jag förstår verkligen inte varför människor ska ta sig rätten att kommentera andras kroppar och bestämma vad som är normalt/onormalt för någon annan, nu är jag less! Tur att vi är fler som tänker likadant och inte kommenterar andras kroppar till höger och vänster :) Kram!
Bra skrivet Hanna! Jag kan intyga att du också gillar sötsaker, som jag gör. Tyvärr har jag inte samma ämnesomsättnung som dig utan allt stannar kvar. Får nog skylla på mitt fel lite grann också då jag äter levaxin. Men jag är en knubbis och det sticker jag inte under stolen med. Vi är alla olika och så länge man själv mår bra så är det bra. Man ska låta alla se ut som de gör utan att lägga näsan i blöt. Vi är alla vackra som vi är.
SvaraRaderaKänner igen mig i det du skriver. Har alltid varit liten och minst i klassen. Har aldrig haft några problem med mat eller vikt utan jag bara är sån.
SvaraRaderaJättebra!
SvaraRaderaJag är en sån där som kämpar och kämpar för att gå ner. heeela tiden. Har alltid gjort.
Har din ämnesomsättning fast tvärtom (?)
Allt jag äter lägger jag på mig. Ibland tror jag det räcker att fundera på snickers så går jag upp lite.
Men jag tycker helt som du. Och blir förbannad när folk tror sig ha rätten att tycka ditten och datten om andras kroppar.
Både tjocka och smala.
Jag är helt övertygad om att det är lika jobbigt att ha "ditt problem" som "mitt".
Kram på dig
Ja för fän, skit samma herregud! Jag har inte ens någon spegel. Hihi :)
SvaraRaderaSå jäkla bra och rätt! Du är grym, fortsätt att skriva som du gör! Fin är du också, både med och utan mage:)
SvaraRaderaBra skrivet!
SvaraRaderaJag har alltid varit liten och smal, även om jag numera är normalviktig så är jag liten och har ofta svårt att hitta kläder som är lagom. Gissa om jag stör mig på alla som säger att strl 32 och 34 är "ätstörningastorlekar" som inte borde finnas. När jag var gravid hade jag sjukt svårt att hitta ett par byxor som inte säckade och ofta fick jag vika upp ärmarna på långärmade tröjor.
Fram för att det ska finnas kläder i alla storlekar!
Anna: Ja, precis. Skit samma! Kan vi inte alla få se olika ut?!
SvaraRaderaJag har en kompis som alltid varit super smal men precis som dig så har hon ätit som tre stora karlar.. nja, okey.. nu kanske jag tog i lite väl mycket men hon har alltid ätit allt och mycket. Nu på senare år har hon haft problem med magen och det visade sig att hon har haft en sjukdom som heter crohns diasese(?). Denna sjukdom gör att hon går ner i vikt av att äta fett och hon har ju inte direkt undvikit det. Nu menar ju inte jag att alla som är smala har en sjukdom men jag menar bara att man kanske inte ska dömma folk man inte känner för det kan ju faktiskt ligga saker bakom varför de ser ut som de gör. Det måste ju inte alltid vara ätstörningar som är problemet, utan det kan ju vara annat också, som i det här fallet en sjukdom.
SvaraRaderaSom många redan sagt så tycker jag att vi alla måste få se olika ut! Hur kul skulle det vara om alla såg likadana ut?