Hon kanske inte är dum, hon kanske bara tänker långsamt?

Min "att göra-lista" är snart avbetad, det som återstår är att packa ihop klapparna som pappa och broder ska ha med sig när de åker söderöver imorgon och att måla naglarna. Har tillbringat halva morgonen i telefon känns det som, och tänk vad ett telefonsamtal med en främmande människa kan göra för humöret.

Började med att ringa vårdcentralen för att få uppkollat om jag är vaccinerad eller inte, ringde dit i tisdags och fick numret till en sekreterare som skulle få äran att kolla upp det. Tydligen så är alla gamla papper arkiverade och hon måste då beställa en journalkopia för att få svar på min fråga. Men hon verkade ha sirap i huvudet och ville verkligen inte förstå vad jag menade,

"-Du måste komma hit och lämna ett blodprov isf, jag kan be en sköterska ringa upp dig."
"-Men jag har ju redan lämnat blodprov och behöver bara få veta om jag fått båda mina vaccinationssprutor för hundra år sen?"
"-Mmm..mmm..Men jag kan ju be en sköterska ringa upp dig."
"-MEN JAG HAR JU REDAN PRATAT MED EN SKÖTERSKA. Hon gav mig ditt nummer och sa åt mig att min journal måste beställas och att det är du som sköter sånt."
"Mmm..Mmm...Men jag ber en sköterska ringa upp dig, på vilket nummer ska hon ringa?"

ÅÅÅÅ! Man kan bli galen för mindre, men då jag sedan ringde arbetsförmedlingens kundtjänst så blev jag desto gladare. En mycket trevlig och skämtsam karl fick upp humöret på mig och nu är det på topp!