För ett år sedan

För exakt precis ett år sedan var hon beräknad att kika ut i världen, den där lilla karateungen som levde loppan i magen. Så blev det inte riktigt, hon verkade trivas bra där innanför min navel. Redan då började trotsen, hon stannade lite extra länge i magen och sen kom hon ut på tvärsan.

Jag var inte alls så där vansinnigt less på graviditeten ens på slutet, utan njöt hela vägen till mål. Visst hade jag mina krämpor jag med, men mest tyckte jag det var mysigt. Nu skulle det vara bekvämt att kunna stoppa in henne i magen då och då, skulle onekligen vara praktiskt att veta precis vart man har henne och kunna hindra henne från att hitta på hyss.

Det var så jäkla spännande att vara på tjocken! Mest spännande var det nog att till sist få se vem det var som gömde sig där i magen, och om det var en tjej eller en kille. Men hela förlossningsbiten var också något av en nagelbitare, hur skulle det starta, hur skulle det gå till och hur tusan skulle det kännas?

Häftigaste jag någonsin varit med om, och snart är det ett helt år sedan. Vet att jag tjatar, tjatar och tjatar, men snart ska ska lägga av. Snart.

Precis på dagen ett år sedan!