Idag har hon funnits hos oss i 2½ år, vår lilla, men samtidigt stora, Astrid. Helt otroligt, det känns ju som att hon kom igår samtidigt som det känns som att hon alltid funnits? Dubbla känslor!
Hon kan räkna till 15, kan veckodagarna i rätt ordning (det tackar vi Bolibompas almanackan för) och är en hejare på kullerbyttor. Viljan är det inget fel på, och hon kan vara riktigt tjurskallig när det är något hon bestämt sig för. 14 tänder har kikat fram, och dem använder hon väldigt gärna till att äta godis.
Vi hade utvecklingssamtal på förskolan för två veckor sedan, och det var så skönt att de fortfarande uppfattar henne som samma tjej som vi gör. Enda skillnaden verkar vara att hon där äter bra till lunch och har bra bordsskick, det gör hon nämligen inte hemma, och har svårt att sitta still/kvar vid bordet. Hon visar mycket empati, tröstar den som är ledsen, är med på läsvilan istället för att sova och håller hårt på alla rutiner de har och påminner de andra barnen om vad som ska göras.
Sedan ungefär 2 månader tillbaka så är hon torr, och använder inte blöja alls. Nappen rök i samma veva, det var inga problem och har inte kommit några bakslag än. Morgonvällingen har även den försvunnit, och lämnat plats åt en ordentligare frukost istället.
Vissa dagar äter hon ordentliga portioner, men oftast så äter hon som en mygga fiser. Vi försöker hålla hårt på att målen som serveras är frukost, lunch, mellis, middag och kvällsfika, småäter hon mellan målen så äter hon då betydligt sämre. Tidigare var vi mer "på" att hon skulle äta mer, men nu har vi insett att det inte gör saken bättre, och att hon ju är pigg och frisk trots att måltiderna inte alltid är så stora. Hon växer och utvecklas, så då får hon väl leva på makaroner/potatis/korv/majs så länge som hon nu vill.
tisdag, juni 11, 2013
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Grattis till stora tjejen!
SvaraRaderaSigne pillar mest i maten just nu och har aldrig varit någon stor ätare sedan hon började med fastföda.Trots det verkar alla tro att hon äter bra bara genom att titta på henne. Vi låter henne hållas och hoppas på bättre tider ;)
Hurra för stora lilla tjejen! Korv, pasta o majs är gott!
SvaraRaderaPrecis så där med maten är kompisens flicka också, ganska liten tjej men galet mycket energi och utvecklas precis som hon ska trots det lilla matintaget. Idag är hon 6 år men har alltid ätit lite, men det verkar inte bekomma henne alls. :) Så länge de mår bra så är det bara att inte gör en sån stor grej av det. Vissa dagar kan Z vara liten i maten, men då tänker jag att "är han hungrig, då äter han". Inte så mycket svårare än så tror jag. :)
SvaraRadera