Kebnekaise dag 3

På vår tredje dag tog vi sovmorgon till 07 innan vi gick ner till restaurangen för frukost. Där träffade vi ett av sällskapen vi träffade och bitvis gick med på vägen upp till sydtoppen. Vi åt i lugn och ro och pratade om gårdagen innan vi gick upp till rummet för att packa ihop, städa och förbereda oss för resans sista etapp ner till Nikkaloukta.

Vi lämnade fjällstationen 10:30 och stannade ofta och tittade bakåt. Vädret var lika vackert som dagen innan, och båda topparna syntes nästan hela vägen till Nikkaloukta. Otroligt att se den vita sydtoppen sticka upp långt i fjärran och veta att vi stått på den för mindre än ett dygn sedan.

Dagens lunch dukade vi upp vid första båtbryggan, från Nikkaloukta sett, på en gräsplätt bredvid Ladtjojaure. Maten smakade bra och det gick att slappna av när man visste att vi bara hade ungefär 1,5 timme kvar till fjällstationen där bilen väntade på oss.

Efter 5 timmar kom vi fram, precis innan en av grupperna i Fjällräven Classic skulle bege sig iväg. Jag sa att vi borde få en guldmedalj, och precis så kändes det, som att vi lyckats med en riktigt stor prestation som borde firas. Och det var det ju, att bestiga toppen av Sveriges högsta berg, men det är lite svårt att förstå vad vi har egentligen har gjort de senaste dagarna.

Vi styrde kosan mot Porjus där Fia och Leif bjöd på riktigt god middag innan vi fortsatte hemåt. Första medlemmen av #kåbbangoestokebne stannade i Kåbdalis, jag fortsatte till Bredsel och sedan fortsatte resterande två mot Piteå.

Minnet av den här resan kommer jag alltid bära med mig, den är ett bra exempel på att man kommer långt på lite jävlar anamma och att man oftast klarar mer än man tror. Tack för allt tjejer!