onsdag, september 30, 2009

Darlings bullar är dom bästa


Antal kanelbullar som landat i min mage idag: 8.

Min onsdag i bokstäver

Nu är vi pågång med nya projekt här hemma. Har hämtat lite färgprover på Colorama för att bestämma färger till badrummen och kollat på både färg och heltäckningsmatta till min walk-in-closet. Visste ni att heltäckningmatta är hutlöst dyrt? Tips på vart man kan hitta mattor som kostar mindre än 400kr/kvadratmetern tages tacksamt emot.

Min telefon har ringt stup i kvarten idag. Har pratat med äldsta systern, lillebrodern, Darling och Elina. Den sistnämnda kom dessutom på besök! Thé, biskvirutor samt surr bjöd jag på, och i gengäld fick jag några timmar med en mycket god vän och hjälp att bestämma hur det ska bli i garderoben.

Jag längtar efter famnen som finns nere i soffan, så där tänker jag spendera resten av kvällen. Mitt huvud mot Darlings bröstkorg, där mår jag som bäst.

Människans bästa vän

Vi har länge pratat om att vi vill ha en hund. En mysig krabat i lagom storlek som ska förgylla vardagen, följa med sin matte på promenader och följa husse ut i skogen. Någon älghund är det inte fråga om, eftersom vi siktar på en något mindre modell av hund. Efter att ha funderat över diverse raser så är vi nog framme vid en gemensamt favorit, dansk-svensk gårdshund är nog en liten pusselbit som passar ihop med oss. UnderbaraClara har nyligen fått hem sin lilla Melker som är just en sådan liten filur, och tror ni jag blir mindre sugen av att se bilder på honom?

Lade in en bild på Melker som bakgrundsbild på datorn, och Darling smälte som en förpackning bregott i julisolen. Dock är det mycket som ska klaffa då vi gärna vill ha en valp, och det lär säkerligen dröja länge innan en liten hund flyttar in här hos oss. Men som jag längtar!

tisdag, september 29, 2009

Bränt barn skyr elden

Ikväll har vi varit på bio! Flickan som lekte med elden såg vi, och som så många andra tycker jag att Män som hatar kvinnor var bättre. Och konstigt slut hade den, uppenbart upplagt för tredje filmen. Funderar på att läsa tredje boken, men då jag inte läst någon av de andra så vet jag inte om jag vill. Nu ska iallafall myskvällen fortsätta, ska modevisa dagens fynd för Darling och sen blir dte soffan. Godkväll!

Djävulsskorna


Inte nog med att dom är besvärliga, dom är fruktat snygga och kostade bara 120 spänn!

Mina nya djävulsskor

Från att ha haft noll dagar att jobba den här veckan så har jag nu fyra. Igår och idag är jag på Smedjan, fredag och lördag är jag på Shopping. Det är så skönt att jobba! Förstår för allt i världen inte människor som gillar att vara arbetslösa.

Igår när jag skulle rusa iväg till bussen kom jag på att jag skulle ha mina nya stövlar på mig. Tog på höger, inga problem. Skulle ta på vänster, gick för allt i världen inte. Provade med våld och skohorn utan framgång. Insåg att jag skulle missa bussen om jag fortsatte tjorva, så jag tog fram ett par andra skor och böjde mig ner för att ta av högerskon, GICK INTE. Den satt som berget, och jag fick använda krafter jag inte visste att jag hade för att tillslut få av den. Idag tänkte jag börja tjorva i god tid för att få på mig dem, då glider fötterna ner utan några problem. Det måste vara djävulens skor det här, det finns ingen annan förklaring.

måndag, september 28, 2009

Gravlaxpaj till middag idag


Jag kan knappt förstå själv vilken händig och underbar kille jag har, så jag kan tänka mig att ni inte har en aning. Idag har han lagat gravlaxpaj den rackaren!

Här är hela jag

Det känns konstigt att dela med sig av allt på våran väg som förhoppningsvis ska leda till ett pyre. Att förra veckan berätta att vi misslyckats ännu en gång, kändes både skönt och obekvämt. Skönt därför att allt känns så mycket lättare när man fått säga det rakt ut och inte går och bär på det som en tickande bomb i bröstet. Obekvämt på så vis att vi tidigare bara pratat med varandra om hur det känns varje gång det går åt skogen. Vi har delat med oss av situationen i det stora hela med andra, inte gått in på detaljer och öppet visat våran besvikelse vareviga månad.

I oktober 2008 skrev jag om vad jag gjort under dagen istället för att beskriva hur ont det gjorde i hjärtat när blodet kom. I januari 2009 berättade jag hur vi tillsammans med Palina ätit middag på thairestaurang och skrattande tävlat i servettvikning, inte att vi samma kväll höll om varandra i mörket och grät tillsammans över pyret som inte ville bli. I juni 2009 var det golfsnack som präntades ner, inte våra funderingar över vart man hittar en kombinerad golfbag/barnvagn och när vi äntligen ska få användning för en sådan.

Här har ni det, hela mig och större delen av mitt liv. Än så länge känns det rätt att dela med sig och så länge det gör det ser jag ingen anledning att tiga som en mussla och må sämre på insidan.

Fan, så kloka ni är

Jag hade förväntat mig åtminstonde en arg, anonym kommentar i stil med "meat is murder" eller "fy fan vad äcklig du är som lägger ut bilder på döda djur", men inte en enda! Mitt försvarstal för jakten går således till spillo, och det är jag glad för. Ni är så smarta kära läsare, ni vet att viltkött är det bästa, godaste och mest försvarsbara köttet att äta.

Kanske är jag inte jaktänka så länge till i höst, igår fällde svärfar två kalvar så nu återstår endast 1 tjur och 2 kalvar att skjuta. Det fixar gubbarna lätt nästa helg, och sen får jag min man tillbaka om helgerna. Samtidigt är det lite vemodigt, jag har ju bara hunnit vara med 4 dagar, ska det redan ta slut? Får nog åka upp på lördag efter jobbet så jag hinner vara med på söndag!

söndag, september 27, 2009

Hej från skogen


Är det inte just typiskt? När jag halvt ihjälsvulten ätit falukorven rå, då hittar Darling en sista obrunnen tändsticka. Här sitter vi med en fin brasa och inget att grilla. Jag är dålig på svamp och Darling vägrar provsmaka först. Tur att jag har ett äpple i väskan!

Här sitter jag på en död gran


Här är det vackert att sitta och titta fastän det blåser storm. Just nu undrar vi vart fan den fina älgen Darling pangade på tog vägen. Har tänkt "vart skulle jag gömma mig om jag vore en älg med en kula i sidan", men utan att ha kommit fram till något. Antagligen har den rackaren lurat döden och får leva ett tag till, men nästa helg då jävlar åker den i backen!

lördag, september 26, 2009

Kossan


Och av henne här ska jag göra älgskav, nån som kommer på middag?

En liten tjur


Av den här rackaren ska det rullas köttbullar hela vintern lång!

En jäkla skillnad


Det är skillnad på dökött och dött kött. Dökött ser ni på bilden med en kaffekopp i handen, dött kött har vi nu utspritt över markerna i form av en tjur, en ko och en kalv. Idag blir det blod här på bloggen! Passa er alla militanta veganer!

fredag, september 25, 2009

Här är det fredagsmyyys


Just anlända till husvagnen efter en dag fylld av golf och en kväll som tillbringats hos Samme&Marie och i Bredsel hos svärpäronen. Golfen gick sådär och besökandet var mycket trevligt. Nu är det dax att krypa till kojs så man orkar kliva upp i ottan. Imorgon hoppas jag få bjuda på detaljerade bilder på döda djur, håll tummarna för oss och sov gott!

Golf&älgmord

En småhetsig morgon har det blivit. Idag ska vi golfa i Piteå tillsammans med Darlings pappa och deras chef, om 25 minuter ska vi lämna hemmet. Ikväll åker vi direkt upp till Nästräsk för att (förhoppningsvis) mörda älgar hela helgen lång. Då jag inte haft någon symaskin så har jag tidigare haft mina utebyxor uppnålade med säkerhetsnålar, men kom igårkväll på att jag måste sy upp dom nu när jag har Singern.

Sagt och gjort, dock tänkte jag att färgen på tråden inte var av så stort betydelse och sydde med den svarta som maskinen redan var trädd med. Otur att älgarna är färgblinda, annars hade de skrattat ihjäl sig. Det ser för taskigt ut.

You and me, in this together

Solen gick upp igen i hjärtat när Darling höll om mig och sa att allt kommer ordna sig. Det spelar ingen roll att han har lika lite koll som jag på vad som egentligen händer i våra kroppar som gör att det inte vill bli ett pyre, jag tror på honom.

Flera som tidigare gått igenom precis vad vi går igenom nu har sagt åt oss att ta hand om varandra, att vårda våran relation och inte glömma bort varför vi en gång valde varandra. Det är nog lätt att man tappar bort varandra mitt i allt det här eländet, men jag släpper inte Darling utom synhåll. Han drar upp mig på fötter gång på gång, han tar hand om mig och värmer upp hjärtat som stundvis känns kallt.

Utan dig är jag ingenting, tillsammans är vi allt.

torsdag, september 24, 2009

Två ljusglimtar


Nu har jag hämtat hem Darling, och vi fick en jättefilé!

Nej

Idag gick våran sol i moln ännu en gång. Vi ska inte bli föräldrar i juni 2010 heller. Inte i mars, inte i april, inte i maj och inte heller i juni.

Ett dämpat nej kom över mina läppar imorse när jag gick på toaletten, och sen kom tårarna följt av ännu ett nej. Nej för att det inte lyckades den här gången heller och för att Darling är långt bort i skogen och inte här. Lite hopp kvar i hjärtat och ett besök på apoteket. Man skulle kunna tro att man vänjer sig vid ensamma streck på en vit sticka i plast, men det gör man inte. Varje gång känns det som ett knytnävsslag rakt i magen som inte har ett pyre inneboende.

Nu undrar jag två saker:
När tar tårarna slut?
När kommer det där jävla brevet?

Frukosttipset!

Majonäs och hårdkokt ägg, finns det bättre frukost?



onsdag, september 23, 2009

Opretto

Jag älskar lokaltidningar, det finns inget som är så opretantiöst inom media. Eller vad säger ni om ett urval av rubrikerna på kuriren.nu;

Värnpliktsrådet: Stoppa Slitz i Boden
Oväntat besök hos hövdingen
Söker vittnen till däcksabb
Roffes hörna: Vårt ständiga behov av kufar
Matpatrullen: Kycklingen smakade mest och bäst
Ingen p-skiva för mc
Kronanbacken för brant


I looove it

Självdisciplin? Va?

Tror ni att jag tagit mig härifrån ännu? Näe, just det. Pratade med Loverboy nyss, han tyckte att en timer i eluttaget lät som en bra idé för att få mig från datorn. Jag har en bättre, köp mig en laptop så kan jag läsa bloggar OCH laga mat-samtidigt!

Tror att jag måste plocka fram valprösten vid nästa telefonmöte så han investerar lite pengar i min geniala plan. Får väl annars damma av en gammal klassisk metod som inte använts på några år, nämligen "men ALLA ANDRA har ju bärbar dator!"

Mat var det ja.

Tell me tell me

Hur kan det vara så svårt att gå ner till köket och laga lite middag istället för att sitta framför datorn och slöklicka samtidigt som man äter kladdmuffins och lyssnar på Lykke Li? Bara en stilla undran alltså.

Rena rama Kalle Anka-rånet!

Det är alltså i tecknade serier bovar&banditer ska söka inspiration! Nästa spektakulära rån kanske blir i samma anda som Robin Hood? Skicka pengasäckar på ett snöre ut i friheten. Hissa upp pengasäckar till en helikopter genom taket på en värdedepå, snacka kreativt tänk! Läs här.

tisdag, september 22, 2009

Sociala dagen

Det har kramats, ätits, busats, fikats och surrats idag. Först var det hembesök och stadsbesök med Janicko och Oliven, och det var lika trevligt som vanligt. Oliver visade sig (även det som vanligt) från sin bästa sida och var så charmerande som bara han kan vara. Efter att jag pallrat rumpan hem till Sävast så kom gamla jobbarkompisen Märit och plockade upp mig för en tur till Retrocaféet och gott fika.

Man skulle kunna sammanfatta min tisdag med meningen "underbart sällskap och mycket ätbart". Imorgon kommer Tanja, Janicko och Oliven hit, ska bli riktigt mys!

Min BFF Oliver



Senaste nytt från symaskinsvärlden

Idag har jag lärt mig att spola upp undertråden på en ny spolhylsa! Framsteg!

Nu jädrans ska det hända grejer

Anonym:
Gå till barnmorskan och gör en fertilitets utredning......
04:30

Tack så hjärtans mycket för tipset Anonym, även om jag antar att det inte var enbart i välmening, vi är pågång. I måndsskiftet april/maj så ringde vi till gynmottagningen på Sunderbyns sjukhus och fick hemskickat hälsodeklarationer som vi fyllde i snabbt som ögat och returnerade. När vi inte fått något svar på några veckor var jag mer eller mindre i upplösningstillstånd och var övertygad om att våra papper kommit bort i posten. Darling ringde då dit och fick höra att våra papper kommit fram, svaren blivit inmatade och väntade på analys av läkare (analysen innebär att de bestämmer vilka prover vi behöver lämna och vilken behandling vi kan tänkas behöva). Eftersom de har semesterstängt så visste de inte om vi skulle hinnas med innan sommaren, och i så fall skulle vi få komma igång nu i höst.

Nu har vi fortfarande inte fått höra något, så igår ringde jag dit för att höra hur lång väntetid det är. Jag förstår att det finns väntetider även om jag är ivrig som fan, men är less på att springa till postlådan som ett barn på julafton vareviga dag. Jag ville bara veta mellan tummen och pekfingret ungefär hur länge till det skulle dröja. Fick höra att vi väntat alldeles för länge och att vi måste ha "fallit mellan stolarna". Att jag i det ögonblicket önskade att jag ringt för länge, länge sedan, det kan ni nog lista ut med lilltån. Kvinnan i luren skulle lämna en lapp till vår läkare för att skynda på vårat ärende och bad så hemskt mycket om ursäkt samtidigt som hon tackade för att jag ringt. Nu är det bara att hoppas att det händer något!

måndag, september 21, 2009

Golfaren

Ikväll blev det golfrunda för mig och Darling, nio hål räknade vi att hinna med innan mörkrets inbrott. De senaste rundorna har det gått riktigt jävla dåligt för mig, och jag har inte kunnat komma på någon annan förklaring än att jag inte underhållit mitt spel. Men efter att Darling gjort en noggran stilstudie på mitt spel så hittade han problemet, jag reser mig i baksvingen! Så idag har jag verkligen fokuserat på att hålla positionen och inte räta upp ryggen-och se där. 18 poäng och jag är nere på officiellt handicap. Grattis mig! Sista hålet var det så pass dunkelt att man fick kisa för att se vart bollen tog vägen, så nog går vi mot mörkare tider alltid.

Singern och jag sjunger ikapp













Har nu äntligen tagit mig tid att leka lite med min nya älskling! Mammas gamla Singer fick flytta till mig då hon tydligen inte hade användning för tre symaskiner. Har aldrig använt en Singer förut, så jag fick använda instruktionsboken bara för att lyckas trä tråden, men när det väl var gjort så är det bara att gasa. Nu ångrar jag bittert att jag inte köpte massa fina tyger på Ikea igår, för jag är så sugen på att sy. Lär dock inte ge mig på något mer komplicerat än gardiner, och kanske tar jag en walk on the wild side och syr matchande kuddfodral. Jag tror jag tvingar med Elina imorgon igen!

Mosters prinsessa fyller 4 år idag!



En del av livet när solen står som högst

Idag har jag promenerat i solsken, klippt häcken i solsken, klippt ner humlen i solsken, krattat i solsken, tömt hinkar fulla med sand i solsken, tjuvlånat grannarnas skottkärra i solsken och kramats med min loved one i solsken.

Ni förstår, solen skiner här. Och just nu är livet så skönt att det är sol ute, sol inne och sol i sinne. Jag vaknar utsövd varje morgon och känner en skön ro i kroppen. Såhär känns det alltid när många dagar passerat sen besvikelsen med stort B slagit ner som en blixt i huvudet. Om några dagar vet vi om vår sol går i moln eller om den kommer fortsätta skina. Jag vågar aldrig hoppas på solen.

söndag, september 20, 2009

Shoppingsöndag!

Gårdagens surströmmingsfest var trevlig. 4 strömmingar och en cider slank ner, sen gick jag hem och åt chips till efterrätt. Var ju tvungen att vara fit for fight idag när jag och Elina skulle till Ikea och härja!

Jag är riktigt stolt över vårat shoppingbeteende, vi höll hårt i plånböckerna som de vettiga och ekonomiska töserna vi är och kom bara hem med nödvändigheter. För min del blev det toasist, ram, en jävla massa glödlampor, thésilar, måttsatser, en råtta, fållband, sytråd, gardinstångsknoppar, tratt, galgar, vaniljljus, äggskärare, tillbringare, bakningsattiraljer, lampa, påsklämmor och S-krokar. Allt detta för den nätta summan 963 riksdaler. Duktigt eller duktigt? Sen fyndade jag en snygg skål från Boda Nova också, nu har vi hela setet. Välkomna på fin middag med matchande glas/karaff/salladsskål.

Äntligen har Darling återvänt hit vart han hör hemma, så nu blir det kramkalas tills på onsdag när han far igen. Sängen lockar, eller är det den varma famnen under täcket kanske?

lördag, september 19, 2009

Nu är det galej på Kullen

Efter 29 minuter och 1000 sköna meter i Nordpoolens bassäng är jag behagligt trött i kroppen. Om 45 minuter startar Kullens traditionsenliga surströmmingsfest, och inte är jag sen att haka på trots sambons frånvaro. Blir dock ingen livad tillställning för min del då jag och fina Elina ska åka till Ikea imorgon, perfekt avslut på veckan!

Kaos!


Är nån gullig och trollar bort det här kaoset när jag äter rutten fisk med grannarna ikväll? Snälla?

Argbiggan herself

Jag blir nästan ilsken när följande kommentarer fälls då det diskuteras det faktum att vi är reproductivly challanged;

"Ni är så unga än, det är inget att vara orolig för"
Att vi är unga och ska vara som mest fertila båda två gör oss sjukt stressade. Visst, vi har gott om tid på oss att försöka innan våra biologiska klockor tickat färdigt, men vi lär knappast bli mer fertila om vi slappnar av och låter åren gå.

"Sluta tänk på det så kommer det gå. Det beror säkert på att du tänker på det hela tiden"
Så det är MITT fel att jag inte blir gravid? För att jag längtar så att hjärtat gör ont? Sen kan ingen som inte längtat själv veta hur det känns att försöka och misslyckas gång på gång. Det finns dessutom inga vetenskapliga studier som bevisar att stressen man ofrivilligt utsätter kroppen för när man så förtvivlat längtar efter ett litet pyre är skadlig eller försvårar att bli gravid. Visst, jag har också hört sjutusen historier om par som försökt i flera år utan framgång, adopterat och sedan blivit med barn, men det finns som sagt inga vetenskapliga bevis.

"Ni har ju bara försökt i ett år, det kan ta mycket längre än så"
Vi har försökt i 17 månader, ett år har bara 12. Och även om dom där 5 månaderna inte låter som särskilt mycket i andras öron så har det varit en halv evighet för oss. 17 gånger har vi blivit så besvikna att det sved i hjärtat, 17 gånger har ett ensamt streck på en sticka fått mina ögon att tåras, 17 gånger har hoppet försvunnit i en blinkning. Vi vet att det kan hända att vi lyckas på försök nummer 37 på egen hand, men det känns väldigt avlägset.

I de allra flesta fall tror jag att dom som kommer med kommentarer som dessa menar väl, men jag blir ändå irriterad, sur och ledsen. Att försöka förminska våran oro och försöka få oss att tro att den är obefogad gör inte att vi mår bättre på något sätt. Vi har på något sätt lärt oss att leva med den, och det får människorna runt omkring oss vackert också göra.

fredag, september 18, 2009

Missa inte tjejer!

Klockan 22 är det Dirty Dancing på svt1, en av mina absoluta favortifilmer. Undrar om den legat i tablån länge eller om dom lagt in den just för att Patrick Swayze trillat av pinnen i veckan? Jag ska iallafall krypa upp under filten i soffan med en thékopp och må skönt.

Antagligen somnar jag väl efter en kvart framför tv:n som vanligt, men hur ska jag ta mig till sängen sen, nu när inte Darling är hemma som alltid bär upp och bäddar ner mig? Kris i Paris, lika bra att jag tar ner täcket från sängen och bäddar skönt i soffan.

Yummie yummie in my tummie

När jag är ensam hemma försöker jag att äta ordentligt, men det är ju betydligt svårare än när man är två. Jag försöker "passa på" att äta sånt Darling skulle rynka på näsan åt när det bara är jag som ska käka, och idag kom turen till paj med broccoli och ädelost. Tråkigt nog var det rätt smaklöst, men med lite finlir kommer det nog bli ett favoritrecept. Ifjol blev det mycket risotto, fyllda paprikor och pastasåser med massor av grönsaker när herrn i huset var frånvarande, undrar vad jag mer ska kunna hitta på. Kanske älgfilé? Det är han väl inte så förtjust i om jag inte minns fel..

Bjuder på bild från dagens middag;

Rört på dököttet idag

Idag får vi rita ett kors i taket. Jag har varit på gruppträning! När vi bodde i Luleå och jag tränade på Helex så var aerobics i stort sett det enda jag tränade tillsammans med löprundor och promenader. När vi flyttade till Boden och skaffade kort på StepIn så insåg jag att det inte fanns aerobics och blev riktigt besviken. Det finns massor av olika pass, men jag är ju en sucker för aerobics och tycker att det är så kul att man glömmer bort att det är träning. Så det senaste året har jag tränat styrke, sprungit löpband och simmat istället för gruppträningen, och det har har blivit ganska sporadiskt. Nu när det börjar bli lite kallare ute så är jag inte lika sugen på att springa, men promenera gör jag fortfarande varje dag.

Idag blev jag helt plötsligt inspirerad att prova något pass jag inte varit på tidigare och styrde kosan in till Boden. Bodyjam fick det bli, och jag måste tyvärr säga att jag inte är ett dugg imponerad. Ska prova några gånger till innan jag dömer ut det helt, instruktören var ingen höjdare och det kanske gjorde sitt. Sen att lokalerna är så sjukt mycket ofräschare än på Helex gör ju sitt, ventilationen var så pass dåligt att det började svida i ögonen av syrebrist. Nåväl, nu är det bara att gilla läget och försöka igen, träningsglädjen är tillbaka ialllafall!

torsdag, september 17, 2009

Go Karolina Guczkowska!

Tack, och förlåt för att jag inte förstått

Det är först idag som jag förstod, och det slog ner som en blixt i skallen. Att det är inte bara för oss det är jobbigt, våran förbannade barnlöshet. Det betyder inte att vi gått runt och tyckt synd om oss själva och fnyst åt andras känslor, utan snarare att vi inte förstått hur det påverkar de som finns omkring oss. Våra familjer längtar, precis som vi längtar efter en son eller dotter, efter ett barnbarn eller syskonbarn. Våra vänner håller tummarna för att det ska bli ett till litet liv som de får se växa upp. Det är inte bara vi som längtar nu.

Den senaste veckan har vi fått så otroligt många fina kommentarer här på bloggen, mail, meddelanden på facebook, sms, telefonsamtal och t.o.m ett peppande mail från Singapore som syster Jessica skickat. Jag blir rörd över att ni tar er tid att fråga oss hur vi mår, vad som är våra framtidsplaner då vi hamnat i den här situationen, berättar att ni håller tummarna för våran skull och peppar oss att inte ge upp. Jag läser allt ni skrivit om och om igen, tar åt mig av den positiva energin och känner att hjärtat med sorgen i blir lite lättare att bära runt på.

Det betyder absolut inte att man inte räknas som stöd om man inte gråter ögonen ur sig för våran skull och tänker på oss 24/7. Innan vi själva hamnade i den här situationen hade jag inte haft en aning om vad jag skulle sagt till ett par som berättar om sin barnlöshet. Man vet inte vilka ord som passar eller hur man ska formulera sin känslor för att det inte ska låta "fel". Ska man prata om det öppet eller ska man låtsas som att det regnar trots att solen skiner?

Det spelar ingen roll vad ni säger eller inte säger, vi vet och känner vilka som backar upp oss och stöttar oss så att vi inte faller omkull när det blåser som hårdast. Ni behöver inte säga någonting, det känns. En tyst, varm kram förmedlar så mycket mer än kroppsvärme och en medkännande blick når hela vägen in i hjärtat.

Ett slott i Boden, endast 7,8 miljoner

Läser på aftonbladet om budgivningen på Ebba von Sydow's lägenhet. Det jag fastnade för var den här biten;

"Ja, men för 7,8 miljoner kan man ju få en villa i Djursholm?
– Och man kan köpa ett slott i Boden. Men vill du bo i Boden?"

Jag vet inte om jag ska bli förnärmad eller förvånad över att Boden av alla ställen används som exempel. Och det finns förresten inga slott i Boden! Falsk marknadsföring!

Lyssna på Ambitions-Donkeyboy!

Såhär mysigt hade vi det förra hösten

"-Det här var något för bloggen!"

Idag kom Darling hem på lunchen. Först lyssnade vi på Ambitions med Donkeyboy och dansade foxtrot och sen gjorde vi varma mackor. Sen började det lukta bränt och jag lyckades tillsammans med min utmärkta näsa hitta vart doften kom ifrån. På ventilationsaggregatet lyste en röd lampa och det luktade bränd elektronik. Då det är Crille och hans vapendragare Tony som satt in aggregatet (han jobbar med sånt roligt) genom jobbet så började han pilla litegrann, skruva lös någon plåt och prata med sig själv om sånt jag inte förstår. Det enda jag vet är att kontakten är utdragen och det ska den vara tills dom fixat eländet.

När vi satt och åt så började vi (surprise, surprise) prata om barn. Dagens ämne var tvillingar, varpå Darling på fullt allvar frågar om tvillingar får samma personnummer. Han bet sig i tungan direkt då han sagt det, men inte kunde det hejda mitt gapskratt. Ska jag verkligen fortsätta försöka att föra dessa gener vidare?

tisdag, september 15, 2009

La dolce vita


Inte ångrar jag mig för en sekund att jag följde med ut i skogen istället för att sitta hemma och mögla. 20 grader varmt i skuggan, så visst är det svettigt, men när man sitter på pass går det bra. Imorse när vi satt på pass med solen i ansiktet och en ostmacka i handen sa jag till Darling att det enda som saknades var en död älg. Efter några minuter sprakade det till i kommunikaren och vi fick åka och hämta fyrhjulingen då Janne skjutit en kalv. Nu är alla rörande överens om att en storoxe ska falla, men vi får väl se hur det blir med den saken..

måndag, september 14, 2009

Vill ni ha 5 dagar gamla nyheter?

JAG FICK JOBBET! Från den 19 oktober hänger jag på Kappis i Boden istället för i Luleå. Känns så jäkla trist att sluta jobba med tjejerna, men förhoppningsvis och antagligen så blir vi ett roligt gäng i nya butiken också.

Tänk att jag varit så tankspridd att jag glömt att berätta det, men förra veckan var verkligen livet upp&ner och det var mycket som susade i skallen. Nu ska jag packa det sista, äta och sen drar vi upp till Nästräsk. I morgon får älgarna passa sig, nu har Darling hämtat förstärkning.. ;)

Min mamma

Nu har flyttlasset gått för föräldrarna. Från att ha haft dom på en och en halv timmes avstånd så är det nu en resa som kräver semesterdagar. Det är vemodigt och tråkigt, men förhoppningsvis kommer det något gott även ur den här situationen.

Sen det blev klart att dom skulle flytta och att hon skulle bo själv i början så har jag, Darling och pappa retat henne och påstått att hon som inte tidigare har haft något till övers för varken religion eller kyrkan kommer bli frikyrklig eller gå med i en sekt.

Mamma har nyligen upptäckt internet och fått hjälp att skaffa en mail. Hon spelar poker på internet och letar sajter, en hacker av rang. Sist vi var hem så såg jag till att jag fick hennes mailadress utifall vi skulle behöva kommunicera den vägen. Då ville mamma att jag skulle dela med mig av adressen till min blogg, för den hade verken hon eller pappa hittat fastän dom letat. Jag tyckte det skulle bli enklast att skicka ett mail med en länk och hon höll med.

Jag skickade följande mail till mamma:
Här kommer adressen till min blogg! Kanske den kan hålla dig sysselsatt och hålla dig ifrån frikyrkliga pastorer och kafferep med religösa fanatiker!
http://hannovsky.blogspot.com
Hannis


Jag fick följande svar:
Tack för addressen. Lämnar den vidare till frikyrkopastorerna vid första kafferepet.

Mamma


Vi kan konstatera att humorn har hon hittat i flyttlådorna i allafall!

Hemma och packar om

Två sköna dagar i Telle senare, och visst känns det att man laddat batterierna, jag känner mig så full av energi att jag knappt kan sitta still.
Min och Fruns romantiska helg på två har bjudit på turer med kanoten, svandunsplock (en exklusiv serie kuddar blir det-snart i en butik nära dig), ätande och bastubadande. Det är inte mycket som klår en varm bastu, dopp i iskall sjö och att titta på stjärnorna med sin bästa vän. Det är balsam för själen.

Darling vill ha sällskap på älgjakten tis-ons, jag är lite kluven men sjukt sugen. Ska detta fantastiska väder hålla i sig är man rent ut sagt knäpp om man har möjlighet och inte befinner sig i skog och mark. Stannar jag hemma så lär det väl bli två dagar framför datorn, läsandes bloggar och försök till självdiagnostisering (är det ens ett ord?). Hänger jag på så lär det bli skön frisk luft i lungorna, varma kramar med min loverboy och förhoppningsvis spännande dagar i skogen som gör att man glömmer bort allt vad ungar heter för en stund. Och det kära vänner, det är precis vad jag behöver.

söndag, september 13, 2009

lördag, september 12, 2009

Grattis Benjamin, 7 stora år idag!

Bara 364 dagar kvar till nästa födelsedag

Nu packar vi bilen och drar mot lugnet! Här ska det "Tellas" och njutas av livet och gott sällskap. Vi hoppas att slippa sällskap av björnar dock, då lär vi inte våga oss ut ur stugan.

Jag behövde inte vara ensam många minuter igår, hade mysiga vänner på besök som avlöste varandra. Fina presenter fick jag också, nu är jordgubbsberlocken till Sabo-armbandet min! Massor av fika blev det kvar, jag har en förmåga att överdriva när det bjuds till kalas då jag är rädd att fikat ska ta slut. Tur att jag inte jobbar nästa vecka så jag hinner svulla i mig allt innan det blir dåligt..

fredag, september 11, 2009

Ni snurrar min värld


Jag har sagt det förr, men det tåls att sägas igen. Det finns inga tvivel i världen om att jag har världens finaste familj, släkt och vänner. Hela dagen har det trillat in fina sms, gratulationer på facebook och nu kom det även en gratulation via snigelpost. Släktens scrap-drottning Jenny har gjort ett fint kort som ska få pryda kylskåpsdörren och muntra upp mig på trista tisdagsmorgonar. Tack!

Nä, idag är ingen vanlig dag..

för idag är det Hannas fylla 22-årsdag! Blev väckt imorse av Darling med frukost på sängen och paket. 22 år och inte ett dyft klokare än igår, men väldigt glad och tacksam för att jag har så fina vänner och bloggläsare!

Ni peppar mig till att se livet från den ljusa sidan, och jag är så glad att ni också delar med er. Det känns betydligt mycket lättare när man vet att det finns så många andra som går igenom sammma sak, är lyckliga på vägen och lyckas tillslut. Tack vare underbara Linda/Innan du fanns så har jag kunnat skratta mitt i eländet sen i våras, och tack vare henne har många av er hittat hit. Hjärtans välkomna!

torsdag, september 10, 2009

Reproductivly challanged

Okej, här kommer det. Nu rycker vi plåstret.

Sen april 08, dvs i 17 månader, har jag och Darling jobbat hårt för att få bli föräldrar. Om man vill vara vitsig skulle man kunna säga att vi legat i ordentligt. Tårar som rinner, ilska och många stora feta varför/varför inte har fyllt dagarna, och ännu har vi inte kommit fram till något svar på frågan "varför inte vi?". Vissa dagar är allt mer eller mindre som vanligt, vissa dagar vaknar jag mer tårar i ögonen, men vilket som så vaknar jag och lever med en längtan varje dag. Längtan efter ett litet pyre som sparkar i magen, längtan efter att få träffa våran son eller dotter för första gången, längtan efter att få ett litet liv till våran familj. I sommar har Darling längtat extra mycket efter husvagnssemester med bilen full av skrikande ungar, jag håller mig än så länge till de något mer rosaskimrande drömmarna.

Jag vet inte hur många gånger vi fått frågan "är det inte dax nu?" och fått svara med undanglidande kommentarer, för det tycker vi ju faktiskt också att det är, och har tyckt ett bra tag nu. Vi har valt att hålla det till stor del för oss själva för att inte behöva svara på nyfikna frågor om det går framåt, eller nyfikna blickar när jag käkat en bulle eller två för mycket och magen putar. Men nu delar vi med oss, för vi behöver lite energi och peppande ord för att klara oss vidare genom den här hösten.

Darling har sedan första dagen av besvikelse viskat samma sak i mitt öra när han kramat mig hårt för att trösta mig; "vi har iallafall varandra". Det har vi, och det är jag är mest tacksam över i hela mitt liv. Att jag får dela detta helvete med just honom. För tillsammans är vi starka, och tillsammans kommer vi ut hela på andra sidan. Tillslut.

onsdag, september 09, 2009

Hip hurra

Nu har jag skrivit tusen inlägg här! På tisdag är det 4 år sedan jag började sprida dynga i bloggform i den gamla bloggen, hej och hå vart har dom åren tagit vägen? Kollar tillbaka lite då och då, och det är med skräckblandad förtjusning. Vissa gånger tänker jag att "oj, vilken smart och vitsig tjej", andra gånger håller jag för ansiktet och skäms litegrann. Eller nä, jag skäms inte, men ibland undrar jag vad jag egentligen tänkte med. No regrets!

Dagens snille


Att skölja ur plastflaskorna jag ska fylla med rabarbersaft med kokande vatten var ju en bra idé i teorin, men kanske inte i praktiken.

tisdag, september 08, 2009

Jag och Frun ska jaga ikapp livet

Tiden går fortare på klockan än i mitt huvud, jag hinner ju inte med. Här har jag gått och grämt mig över en vecka utan timmar, och så blir AnnaJ sjuk (jag gissar på svinis) och jag får jobba. 12-18 idag och 11-18 imorgon, inte tokigt! Att jag även ska hinna med en sväng till Kåbban, baka till fredagens besök, handla till Darlings älgjaktande och packa till helgen, det är ett senare problem.

På lördag åker jag och Frun till lugnet och "Tellar" som Darling så fint uttryckte det. Vi ska spela kort, surra, bada bastu, paddla kanot/kajak och gå långa promenader. Nu ska vi komma i fas med livet och älska hösten!

måndag, september 07, 2009

Godkväll jag är snäll

Imorgon blir det jobb! 12-18.05, sen har vi stylingkväll 18.30-19.30. Fråga mig inte vad stylingkväll innebär, för det har jag inte den blekaste aning om.

Igårkväll när vi skulle krama kudde så frågar Darling helt plötsligt "-Kliver du upp och går promenad med mig innan jag åker på jobbet?!". Inte var jag sen att haka på, och att han fick sin promenad. Visserligen var jag godhjärtad och lät honom sova vidare 05.30 imorse med ett löfte om kvällspromenad, men han fick ändå traska rundan med mig nu ikväll. Det innebär att jag på 24 timmar promenerat korta rundan (4,2km) två gånger och sprungit den ett varv, samt varit ute på promenad (6km tror jag) med Stephen och Oskar. Snart finns det inget kvar av mig, förstår ni att jag behöver det här jobbet? I veckan ringer hon och meddelar, och jag vill verkligen ha ett JA!

1,5 timme senare, snacka teamwork!



Byggare Bob och hjälpreda till er tjänst



På prommis


Tur att Stephen är pappaledig och Oskar gillar att vara ute, jag har fint sällskap i ledighetskommittén!

söndag, september 06, 2009

Hejdå veckan!

Vi har haft en lugn och skön helg, tvunget att ladda med mys inför många helger utan kramar i soffan. Inser att jag gnäller, eller snarare påpekar, att det blir ensamt under hösten, men det är nog skönt och bra på något sätt. Skönt för att man verkligen får tid för sig själv (även om jag tycker att det skulle räcka med en helg eller två), och bra för att man får längta efter varandra. Längtan gör att jag efter jaktens slut är så glad att få träffa min kära hälft varje dag och inte tar honom för givet. Man ska aldrig ta någonting för givet, fast det är så lätt att göra det.

Dagen har bjudit på lång morgon i sängen, börjat bygga igen carporten, varit en sväng till Luleå, kollat massor av Californication och haft ett snabbt besök av golfande herrar. En mycket bra söndag, som ger massor av energi inför den kommande veckan. Men vad tusan ska jag lägga energin på, har inte en enda timmes jobb. Kanske det är dax att börja sticka nu när hösten sakta men säkert kryper sig på. We'll see.

lördag, september 05, 2009

Lördag, halleluja


Hemmamyskväll på Kullenvägen 10 ikväll! Käka pizza, kolla film och kramas i soffan all night long, iklädda nya snygga underkläder!

torsdag, september 03, 2009

Jag samlar minnen i fickan


Tänk att det har kanske är sista kvällen jag ligger och glor i taket här i Kåbban. Det är inget märkvärdigt eller speciellt hörn på något vis, men det har varit hörnet över min säng i många, många år nu. Det känns himla konstigt.. Idag när jag powernapade så hade jag fönstret öppet så jag kunde höra hur det knäppte i plåttaket som det alltid gör när solen värmer, och hur det låter i gruset när en bil kör in på uppfarten. Idag är det lillebror som stått för bilkörningen och fått skjutsa oss kors och tvärs i gigantiska Kåbban där det finns massor av ärenden att göra. Det har varit en bra dag, men lite sorgligt också, det är väl så det ska vara..

HURRA!


En lycklig lillebror som nu har körkortet i handen! Vi är rörande överens om att det var min lyckospark som gjorde susen. Passa er på vägarna för guds skull!

onsdag, september 02, 2009

I'm done

Jag har svårt att hänga med tidsmässigt, tycker att det var nyss 2009 började, och redan är vi inne i september. Snart har detta år nått sitt slut, och då kommer vi lova oss själva att 2010, det ska bli det bästa året nånsin. Precis som vi gjort vid tidigare årsskiften, ska man aldrig vara nöjd?

Nä, 2009 har hittills varit ett bra år. Även om vi haft motgångar, blivit besvikna och många gånger känt att det snart får räcka, så har vi även skrattat, älskat och varit lyckliga större delen av tiden. På nyårsafton sa jag, eller sa och sa, jag sjöng nog snarare "this is the year it all will happen" precis som Marit Bergman, och även om det jag hade i åtanke just då inte inträffat, så har det hänt en massa andra positiva saker istället.

Så, jag är nog nöjd med 2009 redan nu. Ska vi hoppa över till 2010 redan i månadsskiftet september/oktober?

tisdag, september 01, 2009

Nya skor!


Inviger dom med nio hål!

Jamenjustja

Jag har ju glömt berätta att jag ska på intervju för KappAhl i Boden idag! Klockan 13.50 ska jag grillas, och tiden fram till dess ska jag tillbringa med Sandra och Filip på stan. Perfekt, har man Sandra att surra med och Filip att busa med så hinner man inte bli nervös, en väl genomtänkt plan det här..Håll tummarna!