När vi kommit innanför dörren och hon frågade hur det var så svarade Darlingen att med han och Astrid är det bra, och då började jag grina. Sen hulkade jag fram att jag har ont och inte vet hur det ska gå med jobbet. Hon var sådär fantastisk som hon alltid är, och vi kom överens om att jag ska vara hemma veckan ut, och på måndag blir det läkarbesök. Då får vi se om jag ska vara hemma på heltid, gå ner i arbetstid eller om det rent utav funkar att jobba på som vanligt. Hon tyckte att alternativ nummer ett vore bäst, men vi får som sagt se hur det känns då och vad läkaren säger.
Hon förstod på en gång vad det handlar om, att jag har svårt att acceptera att saker och ting inte alltid blir som jag tänkt mig. Men nu är det såhär, kroppen mår bäst av att jag tar det lugnt, känner efter och rör mig lagom mycket. Inte av att böja mig ner tusen gånger per dag, stå på hårt golv x antal timmar i sträck och inte kunna ta det lugnt när det behövs. Men det kom liksom en blixt från klar himmel, bara jag landat i det så kommer det nog bli bra.
Kanske är det under den här tiden jag ska lära mig att göra inbakade flätor? Baka kakor sittandes vid köksbordet? Pyssla med semesteralbumen? Något ska jag väl kunna hitta på!
Skönt att hon var så förstående. Hoppas ni kommer fram till en bra lösning.
SvaraRaderaÅh jag förstår dig så väl. Med Astrid blev jag sjukskriven på heltid redan vid rul. Långtråkigt, speciellt när jag hade så ont att soffan för det mesta var bäst. Men du måste tänka på dig själv. Du ska inte gå runt och plåga dig själv i onödan. Tänk på att ta vara på tiden istället. Boa och njut. Svårt, jag vet, men jag tror att du har igen det i det långa loppet.
SvaraRaderaTa hand om dig!
Skönt med en sån förstående barnmorska. Förstår att det är svårt, själv hoppas jag kunna jobba nästan till BF den här gången, men du ska ju inte ha ont!
SvaraRaderaJa nu får du fan skärpa dig och hålla dig hemma och lugn! Ärligt! Varför sliter du ut dig såhär, knäppa jänta? Ta tillvara på sista tiden som enbarns-mamma och njut (vilket kommer bli betydligt lättare när du väl gör det och kroppen får återhämta sig en smula så att även andra delar i dig funkar som de ska). Just do it! Jag fick som sagt blodpropp och kände ungefär som du ett tag innan dess.. har aldrig haft något sådant förut och inte heller efter. Butiksjobb är otroligt mycket mer fysiskt påfrestande än vad man kan tro. KRAM på dig envisa åsna (spara lite envishet till förlossningen vettja) ;)
SvaraRaderaSkönt att hon lyssnade på dig. Vet du att jag hade det likadant, fick såna dubbla känslor när jag blev sjukskriven under graviditeten med Alice. Men det var guld värt att vara hemma, tiden gick fort och jag boade och hade mig. Man ska må bra under graviditeten, mår du bra så mår bebisen bra! :)
SvaraRaderaKram
Det är jobbigt när det inte blir som man tänkt och man inte kan göra allt man vill. Men viktigast är ju att lyssna på kroppen. Hoppas vila gör susen!
SvaraRaderaJobbade förra veckan ocsående genom skyltfönstret en liten tjej som jag tyckte var så lik Astrid. Sen såg jag hela hennes entourage och det var ju lilla söta Astrid :]
En fin barnmorska du har!
SvaraRaderaDu ska verkligen trappa ner på tempot, det är ingen som kommer tacka dig för du biter ihop och jobbar på med smärtan.
Vet att det är svårt att trappa ner, sänka ribban när inte huvudet vill mer än kroppen orkar. Besvikelsen blir rätt stor på sig själv! Det ger sig, huvudsaken man mår BRA - åtminstone BÄTTRE!
Och vilken fin mage du har! Så roligt o följa :-)
Vilken bra barnmorska ni verkar ha. :)
SvaraRaderaDet var skitsvårt att hålla sig still tycker jag, då jag fick gravpenning, men till sist börjar man njuta av att faktiskt kunna ta den där vilan när man behöver den. Och emellan har man tid att pyssla och dona med det man vill och behöver. Jag som tycker om att jobba och vara igång var nog helt enkelt inte så bra på att lyssna på kroppen, men man lär sig. Passa på att njut. Det är en lyx med gravpeng även om man har ont emellanåt.
Nu är det ju samma sak eg som när man var gravid. Anpassa sig till det nya lilla livet och kanske inte kunna gå ut och gå exakt när man vill osv, men övning ger färdighet. :)
Vila och njut och snart har du en härlig liten unge till att hänga med! :)
Anna (pobr.): Haha, fan vad bra du är :) Får se vad de säger på måndagens läkarbesök, men det lutar åt att försona sig med stillsamheten och spara på kroppen (och envisheten för den delen ;)) fram till förlossningen. Man ska ju orka med allt som kommer därefter också, och förhoppningsvis inte vara ett vrak som inte kan röra sig..KRAM!
SvaraRadera