Cykel, bakning och inomhuspicknick

Vi var effektiva igår och hann minsann med allt på min att göra-lista! Eller vi och vi, skulle vilja slå mig själv för bröstet och säga att det var jag, barnen inte var så hjälpsamma utan snarare motsatsen. Gästrummet blev inte så värst grundligt städat utan fick istället tjänstgöra som rum för kojbygge, men så länge jag hade två glada barn i bakgrunden så var jag nöjd ändå.

Astrid imponerade under vår cykeltur med att trampa på hela vägen upp till Ica Sävast (vilket är en rätt lång uppförsbacke), och vi fick en riktigt mysig tur på hjul. Bakning av bröd och bullar gjorde att det luktade sådär mysigt här hemma, och så hade vi nybakt att bjuda på när våra gäster kom. Onsdagspicknick inomhus fick det bli, och bullarna uppskattades trots att pappret satt fast.

Idag tar vi siktet på en cykeltur i solskenet (Crille som inte fixat sin cykel än får väl springa bredvid..), och grillat till middag. Det känns så skönt att ha en ledig dag tillsammans alla fyra utan några som helst planer. Ha en härlig valborgsmässoafton allihop!

Grovt bröd från min glutenfria brödbibel Nytt bröd

En dag på hemmaplan

Idag är vi lediga, jag och barnen, och OJ så skönt det känns. Igår var det kvällsöppet på stan med modevisning i "vår" galleria, jag jobbade till 20 och var med på modevisningen tillsammans med Crille, barnen, Emma och en kille till. Barnen tyckte båda två att det var jättekul, även om Elsa var på riktigt dåligt humör över att hon var tvungen att vänta på sin tur. Så det blev med andra ord rätt sent i säng både för barnen och mig, och givetvis var den lilla inte intresserad av sovmorgon och ville kliva upp vid 07.

Det blir därför en dag med sysslor på hemmaplan! Jag hoppas att Crille är ledig tillsammans med oss i morgon, har längtat efter en ledig dag tillsammans här hemma. Vi ska passa på att bädda rent, städa golv och badrum, köra någon tvätt, baka bröd&bullar och ta en cykeltur innan vi i kväll får fikagäster, skönt att ha det bortgjort. Eller ja, så ser min plan ut i alla fall, sen så får vi väl se hur det blir i slutändan. Tror att jag får planera in en powernap där i mitten av alla göromål, för tjejerna är redan i luven på varandra..Och sätta i gång nu med detsamma om vi ska hinna något!

En överraskningsfest

Lördag morgon träffades vi ett gäng tjejer på Café Storgatan, där vi överraskade Crilles kusin Kajsa som trodde att hon skulle jobba. Hon har nämligen fyllt 30, och det var dags för en överraskningsfest!

Vi åkte ner till Skellefteå där Boda Borg fick bli första stopp. Det är typ som Fångarna på fortet, beläget i ett gammalt militärfort. Hur kul som helst! Jag skulle kunna vara där en hel dag och ändå inte bli less, det var riktigt roliga utmaningar med både fysiska utmaningar, kluriga lösningar och lite läskigt i vissa "celler". Gruppen delades upp i 3 olika lag, och laget som Kajsa var med i vann med 4 klarade celler, de andra två lagen kom på delad andraplats med 3 klarade celler (av 15).

Efter att vi lekt av oss där så åkte vi in till Stadshotellet där vi skulle bo. Gjorde oss i ordning, surrade och drack lite innan vi gick till Bistro Bryggargatan där vi åt middag. Det serverades bland annat norrländsk oxfilé, inbakad oxkind, en galet god saltinbakad jordärtskocka, chokladfondant och rätt så många mojitos. Helt klart värt ett besök för er som har vägarna förbi och vill äta en god middag!

Det blev en liten sväng förbi deras bar, och sedan gick vi tillbaka till hotellet (som låg precis bredvid) för mer surr och dryck innan tanterna Larsson, Karlsson och Eriksson gick till sängs och partypinglorna gick ut på Terassen. Eftersom att jag var en av de där tanterna så kan jag inte själv uttala mig om hur stämningen var där, men enligt de som var där så var det riktigt kul. Kudden var skön i alla fall!

Innan hemgång åt vi god frukost (vissa i bättre form än andra), och surrade om vad som hänt under det senaste dygnet. Riktigt kul har vi haft, och det var inte bara födelsedagsbarnet som fick en dag att minnas.

En överraskad Kajsa!

Lag Kajsa 30 3 / Utanför fortet

Min rumskamrat! / Hallonmojito

Ett härligt gäng!

Bröd till maten / Norrländsk oxfilé

Min glutenfria dessert

I baren på Bistro Bryggargatan

Framtidsplaner

Jag har planer på att byta karriär efter sommaren, från KappAhl till skolbänken! Om jag nu kommer in det vill säga, på sjuksköterskeprogrammet på Luleå tekniska universitet. Målet är barnmorska, så då blir det först plugg till sjuksyrra, jobba och sedan plugga vidare.

Vid vårintaget (som läses på distans) så sökte jag och kom in, så det känns som att jag har en god chans att komma in nu på höstintaget (som läses på plats). Har inte kollat upp saken, men tror att det är högre tryck på hösten, så vi får väl se.

Känner mig så otroligt peppad inför att plugga, och jag kan inte tänka mig något bättre jobb än ett som jag är så otroligt intresserad av. Jag skulle kunna lyssna på förlossningsberättelser och diskutera graviditeter all min vakna tid, haha! Tänk er det magiska i att få hjälpa och assistera föräldrar som för första gången ska få träffa det lilla livet som vuxit i magen, eller följa en blivande mamma från plus till förlossning. Fantastiskt!

När Elsa ville komma ut

Ett av livets bästa stunder!

Att vi bor på rätt ställe

Hur det känns att budgivningen på det 68 m² stora grannhuset byggt 2002 (och inte renoverat sedan dess) nu ligger uppe i vad vi har banklån på? Rätt trevligt, får jag säga. Även om vi inte har planer på att flytta härifrån förrän vi blir pensionärer (och vem vet hur bostadsmarknaden ser ut då) så känns det skönt att veta att vi inte "byggt bort oss". Skulle det krisa så skulle vi kunna lösa det ekonomiskt alltså, och det är ju en trygghet då man inte vet hur framtiden ser ut.

Men vi har ju som sagt inga som helst planer på att lämna detta fina kvarter, och de senaste dagarna har det bara blivit ännu mer trivsamt då grannbarnen har börjat tina fram efter vintern. Det blir ju mindre socialt under vintern även om man stöter på varandra då och då. Astrid har två kompisar från förskolan som är jämnåriga med henne och bor i grannhusen på varsin sida, och idag så frågade hon den ena om hon ville komma över och leka. Visst ville hon det, och efter en stund kom även kompisen på andra sidan ut och anslöt sig till det vattenplaskande sällskapet. Efter middagen var det snabbt ut igen med kickbiken och knacka på hos grannhuset där kompisen snabbt kom ut.

Mot kvällen ville Astrid ut på en cykeltur och det fick bli en kort sådan, till Astrid som bor några hus bort. En liten stunds lek för tjejerna och lite surr för mammorna innan vi cyklade hem igen. Behöver jag säga att vi trivs med så många kompisar runt omkring oss? Älskar att så många stannat kvar i/flyttat ut till Sävast när de valt att lämna lägenhetslivet och flytta till hus, skulle vilja ha alla vänner på cykelavstånd!

Kvällen som en tjurig unge stal

Klockan 21:16 är Elsa arg som ett bi för hon tänker "-Inte sova i fall!" (inte sova i alla fall). Hon skriker till sin pappa "-GÅ!" "-DU ÄR DUM" och "-MAMMA SKA KOMMA". Det var ju bara den där lilla detaljen att hennes mamma försökt få henne att slappna av och lugna ner sig sedan 19:30, men hon är bara så arg att jag också blir arg. Otroligt bestämt litet barn vi har, är väldigt glad att det något större barnet sover igenom drabbningar som denna.

Den stora har förresten börjat sova allt fler nätter i sin egen säng! Jag förstår henne, om jag skulle kunna välja att sova ostört istället för att bli väckt 03:00 av någon som "-VILL HA STRUMPOR", sedan inte vill ha de strumporna man hämtar i lådan, och till sist bestämmer sig för att gå själv och hämta de där (jäkla) strumporna, då skulle jag också göra det, faktiskt.

Min plan för kvällen var att bara ligga i soffan och läsa bloggar, dricka en tekopp och sedan somna tidigt. Men hela den där kvällen har ju liksom redan gått åt, och nu ska den här (något bittra) morsan gå och lägga sig. 10 minuter efter att sista barnet somnat. Ridå.

Tur hon är gullig, annars hade det blivit blocket.se

Träningsglädje

Har precis landat hemma efter en dag på jobbet. Hela dagen, eller snarare sagt de senaste dagarna, har jag taggat inför en löptur i kväll. Det onda i knät har försvunnit helt (har hållit mig till promenader sedan vi sprang i Småland i påsk och det började göra ont) och jag har nu väntat några dagar extra. Så det får nu bli en försiktig liten runda på sidan av gångstigen då jag surplat i mig min smoothie.

Varje vår de senaste..tio åren kanske, har jag varit så peppad inför bar asfalt och löprundor. Jagat minuter och sekunder och sedan tappat lusten mitt i sommaren. I fjol höll den där löparglädjen i sig hela sommaren och hösten, och jag tror att jag vet varför. Kravlöshet!

Jag fortsatte att ofta tracka mina rundor med app, men istället för att använda mina resultat till motivation att springa så snabbt som möjligt så började jag använda de enbart till dokumentation istället. Insåg att jag sprang som allra bäst sent på kvällen (vid 21), istället för på morgonen (07) som jag tidigare trott. Försökte inte pressa tider utan konstaterade bara att det var roligt och att kroppen kändes stark och snabb. Helt plötsligt sprang jag milen på 54 minuter och det kändes bara kul.

Så vill jag ha det i år igen! Nu kör vi kroppen!

Plock till middag

I fredags blev det plock till middag för mig och Crille. Barnen fick äta innan, och när Elsa somnat dukade vi upp vid bordet i vardagsrummet. Tanken var att Astrid också skulle sova, men det blev ledsna miner då ett finger blev klämt i en låda, så hon fick sitta med uppe i soffan. 

På bordet stod mozzarellasallad, häststek, räkor, kex, manchego, mangochutney, brie, salami, räksallad, avokado, bröd, babybell-ost, vitlöksoliver, citronoliver, choklad, chips och en liten flaska Il Conte. I vanliga fall brukar vi hålla ihop smakerna lite mer, men då vi handlade på Coop blev det verkligen en salig blandning! Jag älskar att sitta och småäta i flera timmar, och vi kollade House of Cards och lite Let's dance under tiden.

Astrid fick lov att låna iPaden, och jag gjorde en egen liten bricka till henne med chips, morotsstavar och choklad. "-Kan man få en glas vatten också?" hördes efter en stund, och jag var generös och bjöd på ett glas porlande kranvatten.

Reportaget i Duo

Nu kan ni läsa om hur vår husjakt slutade med nybygge, reportaget finns att läsa HÄR. Jag ska försöka hinna in och köpa en tidning innan jobbet, tycker att det är kul att ha kvar, särskilt alla fina bilder!

Bilder: Andreas Wälitalo

En dag i full fart

I går var det full fart från morgon till kväll och vi började med besök av reportageteamet från Duo. På lördag kan man se bilder från vårt hem och läsa lite om mina/våra tankar om inredning och vårt husbygge i helgbilagan som medföljer Kuriren och NSD! Astrid fann sig snabbt i situationen och blev självutnämnd fotoassistent, Elsa var mer skeptisk till fotografen Andreas men tinade upp då syrran bjöd in till lek. Det gick snabbt från att ha mumlat "-Varför pekar han på mig med den där" (kameran) till att vilja vara med på varje bild.

En stund efter att de åkt kom familjen Pettersson minus pappan, och det blev fika och lek. Onsdagsdisco får nog lov att bli en tradition! Då gästerna åkt hemåt åt vi en snabb middag och tog sedan en promenad till Gårdsvägen 5 där pappan var och drog ventilation. På vägen hem (drygt 2 kilometer) vägrade Elsa åka vagn överhuvudtaget (på vägen dit åkte hon en liten stund), så det tog sin lilla tid och jag höll på att få x antal sammanbrott. Kvällsfika och hopp i säng, den lilla somnade väldigt snabbt efter sin promenad i alla fall, det finns (nästan) alltid något positivt att hitta bara man letar.

Onsdagsdisco / Vi såg två svanar!

Ungarna leker nu kurragömma, men det börjar vara dags att borsta tänder och få på oss något annat än pyjamaser. Dagens uppdrag är att städa i min garderob (rensa, sortera, plocka undan vinterplagg/fram sommarplagg och se vad som kan fattas förutom strumpor), och i kväll har vi ändrade planer men får middagsgäster. Skit samma att det snöar/regnar ute, vi myser på inne och hoppas på bättre väder efter lunch!

Stora sovrummet i vårt Tyr

Mitt och Crilles sovrum känns nu rätt färdigt, det sista vi funderar på är gardinernas vara eller icke vara. Jag hade en tanke om skira gardiner från golv till tak, lite hotellkänsla sådär, men vet inte riktigt hur vi ska göra med den saken. Vi funderar lite till!

Vi valde att behålla den halvglasade altandörren och inte välja till en helglasad, vilket vi gjorde i vardagsrummet. Det kändes helt enkelt för "öppet" och vi vill kunna få mörkt med rullgardin om kvällarna/nätterna.

De små fötterna som tassar runt här hemma ♥

Att vara en ambassadör för Älvsbyhus

Jag kan erkänna att vi var skeptiska till att bygga med Älvsbyhus när vi just började leta hustillverkare. Vi hade en bild av den gamla standarden med snålt tilltagen isolering, tvågreppsblandare i badrum, plastmatta på golven osv som vi trodde stämde överens med verkligheten. Men efter att vi besökt fabriken i Älvsbyn och fått se hur ett Älvsbyhus ser ut idag, så blev vi glatt överraskade, och resten är ju historia.

De allra flesta som hälsat på hos oss har blivit överraskade även dom, för den där gamla bilden av vilken standard Älvsbyhus håller tycks vara rätt utbredd. Men ingen är väl sämre att man kan ändra sig? Vi är jättenöjda med standarden i vårt hus, tycker att hela processen från funderingar vid Leifs (vår säljare) skrivbord till inflyttning gått väldigt smidigt, och likaså med hjälp från serviceavdelningen med de funderingar och problem vi haft.

Det trillar in mail i min inkorg varje vecka med funderingar om vår byggtid, mått på väggar, frågor om tillval osv, och jag försöker svara på alla så gott jag kan. Tre sällskap har varit hit och kollat hur ett hus ser ut "på riktigt", och det har varit kompisar, bekantas bekanta och främmande människor. Vi hade själv väldigt gärna gått in och kollat i ett visningshus, men då närmsta visning var i Umeå (och dessutom efter att vi lämnat in fabriksordern) så fanns det aldrig möjlighet. Därför har vi inga problem med att låta någon som hör av sig komma hit och kolla, vi skulle ha blivit väldigt glada om vi fått den möjligheten innan alla beslut skulle fattas.

Så jag kan säga att vi är väldigt nöjda ägare till ett Älvsbyhus! Från första beslut till nu, när vi bott nästan ett år i vårt alldeles egna hus som vi sett växa fram framför våra ögon.

Juni 2014

Som en husvisning

Nu har här bakats, tavlor har (äntligen) kommit upp på väggar, vi har rensat ut lite saker som bara legat och väntat på bättre tider osv. Det var nog riktigt bra att Linda Kask från Duo hörde av sig och frågade om de fick komma förbi, för det har gjort att vi fått arslet ur vagnen med såna där småsaker som annars bara förblir ogjorda. Crille liknade det hela med att fixa inför en husvisning, och det är väl lite samma sak?!

Idag jobbade jag min femte dag, och är nu ledig i två. Väldigt skönt! I morgon får vi som sagt besök av Duo, och senare under dagen kommer delar av familjen Pettersson förbi på fika. Jag och Sandra har mycket att surra ikapp, så jag hoppas på glada barn som leker på egen hand. Torsdag är oplanerad fram tills Crille slutar, då ska vi susa iväg till familjen Johansson på middag. Dom är mitt uppe i planeringen av sitt husbygge, så det ska bli riktigt spännande att få höra vad som beslutats sedan sist vi sågs.

Två av tavlorna som kom upp i kväll

Inflyttningspresent från Frugan till vänster,  

eder kära blogghäxa med kepsen på sned till höger

Att tappa farten

Jag känner mig själv så väl, är jag minsta lilla trött och sätter mig ner med mobilen i handen/lägger mig ner bredvid något av barnen som nattas/börjar läsa en tidning, då är det kört. Då fortsätter resten av dagen/kvällen i samma stil.

Så i kväll när jag kommit hem efter jobbet och ätit middag tänkte jag sätta igång med att baka punschrullar, pyssla, piffa och tjoa på här hemma. Men så började det med att tvättmaskinen small till och började låta väldigt otrevligt. Bara att skölja upp allt som fortfarande var fullt med tvättmedel, hänga upp och tacka högre makter att det inte var en omgång med lakan som snurrade i tvättmaskinen. Så var det barn som inte ville somna, så jag låg bredvid Astrid tills hennes andetag blev tunga, lugna och ögonen föll igen.

Tempot saktades ner alltså, men sen! Så satte jag något halvhjärtat igång med de där punschrullarna. För att inse vid sista momentet (doppning i choklad) att jag köpt hem mjölkchoklad istället för mörk choklad. TYPISKT! Nu blir jag ju inte färdig. Men Crille far runt med en dammtrasa och putsar så att jag blir alldeles matt bara av att titta på. Och får lite dåligt samvete.

Men i morgon ska jag hämta ut mina nya glasögon, det är nog bäst att jag vilar upp mig inför det. Jo, det låter väl som en vettig ursäkt?

Blir nog bra!

Ett hemma hos-reportage

Nu till veckan, rättare sagt på onsdag, har vi en rolig sak inplanerad. Ett reportageteam från helgbilagan Duo, som kommer med de två dagstidningarna Kuriren och NSD, ska komma hit och träffa oss. Så det är lite att stå på kvällstid, när de små hjälpredorna gått och lagt sig.

Vi vill ju gärna ha något gott och fint fika att bjuda på, så Astrid och jag bestämde att vi ska baka punschrullar (hennes favoritfika), men då krävs det att jag i förväg bakar en ägg- och glutenfri sockerkaka. Check!

Sedan så vill vi (jag) ju såklart visa upp vårt hem från sin bästa sida, och det är lite småsaker att pyssla med. Några tavlor som ska upp, nån ljuslykta som ska flyttas på. En ny blomma till badrummet, som behövde en kruka i tjusig färg. Spraymålning-check!

Jag har varit klurig nog att delegera ut städningen till familjens övriga medlemmar så att jag kan själv kan offra mig och göra de tråkiga (roliga) bitarna med att sortera leksaker i barnens rum, nypa bort vissna blomblad och så vidare.

Och så börjar det dra ihop sig med mina hundra promenader. På tisdag går jag i mål, och i kväll fick jag lov att ge mig ut i regnet 21:00. Uppfriskande var det, och även om det var motigt att bege sig ut så var det otroligt skönt med lite frisk luft. Nu lockar sängen, i morgon är en ny dag!

Fru fru nagellack

"Resort Fling" från Essie, det här kommer bli sommarens favorit. Blir lite mer åt det rosa än korall (alltså svagare än vad som syns på flaskan) med två lager, riktigt snyggt nu och kommer bli ännu snyggare då man fått lite färg på händerna.

Nu är jag less på mörka, dova färger och letar fram allt i pastell. Välkommen våren, även på naglarna!

Öddö från Kavat

Påskharen kom tidigt till mig i år (eller rättare sagt två gånger), redan för tre veckor sedan så fick jag ett påskpaket som innehöll ett par Öddö från Kavat. Jag hade sett en bild på Instagram och blivit ögonblickligen kär, men då det var samma sak med ballerinaskorna från Kavat i fjol (som jag tyckte var superfina på bild men i verkligheten var för breda för min smala fot och hade en sula som jag tyckte stack ut för mycket på sidorna), så tordes jag ändå inte hoppas för mycket.

Men så dök som sagt påskharen upp, och skon sitter som ett smäck! Det är mer en espadrillo än en ballerina och finns i färgerna off white, black och light brown. Kostar 1195 i Kavats egen webshop, men där finns det just nu bara den vita (inte kan väl de andra färgerna redan tagit slut?!). Har dock sett i andra färger på andra webshopar, så googla om du är sugen! 

Jag har min vanliga storlek, och tycker att de sitter riktigt bra nu, utan risk att bli för stora när skinnet går ut lite (som det gör på alla skinnskor). Om man har "halvstorlek" på fötterna skulle jag nog ha tagit den större. Och kom ihåg att ta hand om dina skor, Kavat har ett riktigt bra ekovax som jag använder till alla mina skinnskor.

Och så blev vi på två

Idag åkte jag och barnen in till Luleå för att gå en sväng på stan, jag hade nämligen två bonuscheckar på Åhléns varav den ena hade utgångsdatum i morgon och jag kunde ju inte bara låta 50 kronor gå till spillo! Vi hade visserligen lite andra ärenden också, men hade det inte varit för bonuschecken där så hade vi nog inte åkt just idag. Astrid konstaterade efter avslutad shoppingrunda att alla i familjen fått något "-För vi kan ge den där disktrasan till pappa!".

Efter vår lilla stund härjandes på stan så åkte vi vidare till Älvsbyn där vi mötte upp farmor hemma hos mormor Harriet (Crilles mormor). Igår frågade nämligen farmor om flickorna ville komma upp idag och vara i Bredsel tills jag och Crille kommer upp i helgen, och jag kan avslöja att det inte krävdes många sekunders övervägande för de små innan de tackade ja. Så hej och hå, plötsligt blev vi på två både i kväll och i morgon kväll. 

Jag har många planer på vad jag skulle vilja göra; baka, spraymåla några krukor, läsa bok, mysa i soffan framför någon serie, pyssla med ett litet projekt och framförallt vill jag UT OCH SPRINGA. Men det senare blir det inte, då jag fick ont i knät efter att jag och Crille var ut och sprang i lördags, och det vill inte ge med sig. Har lekt googledoktor och kommit fram till diagnosen löparknä, så nu får jag hålla mig i schack tills det onda gett med sig. Så det lutar nog mest åt att landa i soffhörnet tillsammans med min kära!

I morgon ska vi båda jobba och sedan gå ut och käka middag på Hemmagastronomi (som jag ju lovordade för inte så länge sedan),  jag känner redan nu hur det vattnas i munnen. Men först blir det middag på hemmaplan, en paj a'la kylskåpsrensning med det absolut godaste pajskalet från 56kilo's blogg. Paj, helt enkelt det bästa påhittet när man har lite udda ingredienser i kylskåpet!

Mitt lilla gäng!

En jobbig tid för vår lilla

Hon har alltid haft en väldigt stark vilja, familjens lillasyster, men den senaste tiden har den där viljan förändrats. Intensifierats skulle man kunna säga, och hon uttrycker den på helt andra sätt. Som typ primalskrik och att studsa jämfota på stället av frustration. Det vibrerar i hela hennes lilla kropp när hon inte godkänner situationen, vilket kan vara allt från att hon ville dra ner dragkedjan i jackan själv till att hon ville att mamma skulle dela potatisen på tallriken istället för pappa.

Och det där sista är återigen högaktuellt, att det är mamma som gäller framför alla andra levande varelser. Nu när vi varit på resande fot har hon sovit mellan mig och Crille, men om nätterna vaknat och bland annat skrikit "-Han får inte sova här". Hon tänker banne mig inte dela med sig av sin mamma, och särskilt inte till sin syster. Om jag inte har möjlighet att hjälpa till/finnas där så blir hon så arg, och när jag når fram till henne så går det arga över till ledset gråt och "-Jag ville ju vara med dig" eller "-Jag älskar ju dig".

Stundvis oerhört frustrerande, för det går verkligen inte att resonera med henne, men lika ofta hjärtskärande. Hon är så ledsen, och kan verkligen sätta bra ord på sina känslor, så man förstår vilket läskigt scenario hon uppfattar det som när t.ex. mamma gått och duschat så att pappa istället får lov att borsta hennes tänder. Idag har det dock gått bra då farmor och farfar varit och hälsat på, ingen extrem mammighet alls, men då hon började bli lite trött mot kvällen så tog det fart.

Igår i bilen påväg hem från flygplatsen så började Elsa skrika och gråta efter sin ficklampa. Jag förklarade att jag inte kunde stanna bilen och leta, utan att hon fick vänta tills vi kommit hem. Hon fortsatte protestera högljutt, och till sist säger Astrid "-Men vad tycker du hon ska göra då? Bygga om bilen så hon sitter här bak och kör eller?". Det gjorde inte saken bättre kan jag avslöja, men jag fick mig ett gott (något kvävt) skratt i framsätet i alla fall..

Det känns som att vi inte kan göra något annat än att gilla läget. Försöka att bekräfta hennes känslor, låta bli att stressa henne, ha extra tålamod, välja våra strider, låta henne få vara nära all vaken och sovande tid om det är det hon vill osv. Googlade och hamnade på 1177, och "Barnets utveckling 2-3 år" stämmer in väldigt bra till 95%. Är detta alltså den s.k treårstrotsen? Vi har liksom aldrig stött på några riktigt jobbiga perioder med Astrid, så vi känner oss lite vilse.

Mormors knä har funkat bra som komplement under påsk

Påskat färdigt

Nu har vi påskat färdigt i Småland och kommit oss hem. Dock blev det lite ändrade planer på hemvägen då all tågtrafik söder om Stockholm fram till Norrköping (där stannade i alla fall vårt tåg) blev ståendes pga en nedriven ledning. Jag och tjejerna fick åka taxi till Arlanda för att hinna med vårt flyg, Crille skulle kliva av i Södertälje för att köra hem en bil så han fick sitta kvar och vänta på ett stillastående tåg i 1,5 timme innan han tog sig fram och kunde börja köra.

Systemkameran är alltså några mil söderut längs E4:an, så bilder från den kan jag inte frambringa. Och förresten finns det inte ens så värst många bilder tagna, då batteriet nästan var tomt och ingen laddare var packad. Jag var lyckligtvis helt oskyldig till det klanteriet, och har hunnit gorma en del på Crille under dagarna som gått..

Men härligt har vi haft det ändå! Barnen har haft så himla kul med kusinerna, solen har visat sig varje dag även om det stundvis blåst kallt, vi har ätit gott, promenerat mycket och bara mått skönt. Veckan bara rusade förbi och det känns ju alltid som mest i hjärtat när man just setts. När vi kom ner så mötte mormor upp på perrongen och vi gick hem för att äta middag. Direkt efteråt gick jag och Crille till Tempo för att handla, och barnen tog mormor i näven och gick iväg för att plocka påskris. Det var precis som om dom just setts, och det kändes väldigt skönt. Vi ses ju inte så ofta, så det skulle vara förståeligt om det behövdes en startsträcka för barnen att "tina upp", men det behövdes inte den här gången i alla fall.

Även om det varit en härlig liten påsksemester så är det skönt att komma hem. Idag tar vi en lugn dag inomhus med pyssel, mys och mjukbrallor på. När Crille kommer hem blir det att åka iväg och handla lite, vi nödhandlande på Coop igår men med en galet trött Elsa på axlarna så blev det snabbt och rationellt (mjölk, ägg, äpplen, leverpastej).

Hoppas att ni också haft en fin påsk!

Kusinskaran utan sin minsta medlem