Samtidigt som det känns bra med flytten så är det väldigt vemodigt. Det är här vi fått se flickornas första livstecken på stickor av plast, det boats inför deras ankomster och förlossningarna startat. Det är hit vi kommit hem från BB med våra dyrbara små skatter, och fått se dem växa upp till de fantastiska barn de idag är. Deras första skratt, steg, ord och allt som kommer eftersom. Gissar att det är de sakerna som binder mig så hårt just till den här adressen, hade vi inte haft flickorna så tror jag inte att det känts lika sorgligt att flytta härifrån.
Men vi kommer ju få skapa nya minnen tillsammans, både i lägenheten och sedan i huset. Det kommer bli bra, det är jag övertygad om, men såhär sista natten i vårat första "riktiga" hem så känns det som sagt väldigt vemodigt.
September 2012, 5 dagar innan Elsa lämnade magen
Minnena har inte med huset att göra utan barnen. Det kommer med andra ord skapas mer minnen vart ni än befinner er.
SvaraRaderawww.mammatea.se
Jag förstår att det känns vemodigt, men minnena kommer ju alltid att finnas kvar och var sak har sin tid. Nu är det ett nytt kapitel som ni alla får vara med att skriva tillsammans redan från start - vilken grej! :D
SvaraRaderaStora kramar!
<3
SvaraRadera