När jag nu stannar upp och inser vart vi hamnat så blir jag alldeles sentimental. Vi leker mamma-pappa-barn och allting går som på räls. För två år sedan började hoppet sina, och jag trodde aldrig att vi skulle nå hit. För ett år sedan gick jag med magen i vädret och älskade att vara gravid. Nyss nattade jag 23:an som visade sig vara en Astrid, nybadad och mysig var hon då jag höll henne i famnen och hon åt sin välling.
Jag har ju varit med på hela resan från önskan till 10 månader gammal dotter, men det är först när jag tänker tillbaka som storheten i det slår mig. Visst var det fantastiskt att bli gravid, att gå igenom vår förlossning, att lära känna den där lilla larven som mest pep, åt och bajsade. Men vardagslivet, vi får det att funka och det är underbart. Aldrig tråkigt, aldrig längtar jag härifrån. Visst behöver vi båda två kvällar med annat att tänka på ibland, precis som alla andra, men det var hit jag ville. Allt himlastormande och nytt från början var underbart, men vardagen I LOVE YOU. Jag trodde hela tiden att det inte kunde bli bättre, men dra på trissor, det blev det.
Innan jag lade ner henne i sängen så sjöng jag samma visa som jag alltid gör, och som avslutas med exakt den känslan känner jag ikväll, tacksamhet.
Jag har ju varit med på hela resan från önskan till 10 månader gammal dotter, men det är först när jag tänker tillbaka som storheten i det slår mig. Visst var det fantastiskt att bli gravid, att gå igenom vår förlossning, att lära känna den där lilla larven som mest pep, åt och bajsade. Men vardagslivet, vi får det att funka och det är underbart. Aldrig tråkigt, aldrig längtar jag härifrån. Visst behöver vi båda två kvällar med annat att tänka på ibland, precis som alla andra, men det var hit jag ville. Allt himlastormande och nytt från början var underbart, men vardagen I LOVE YOU. Jag trodde hela tiden att det inte kunde bli bättre, men dra på trissor, det blev det.
Innan jag lade ner henne i sängen så sjöng jag samma visa som jag alltid gör, och som avslutas med exakt den känslan känner jag ikväll, tacksamhet.
Tack för att jag får ha dig, tack för att alla finns. ♥
Jädrans att jag glömde att skriva att det var på kappahl i Boden man skulle handla, jag var på fel ställe ;-)
SvaraRaderaJag tycker också att det borde förbjudas att vi träffas så sällan! Nu verkar det som att alla baccilusker vill till oss, kan de inte åka nån annanstans istället!
Jobbar du söndag den 6:e november? Cornelia tänkte ha ett litet kalas då om Astrid vill komma, ja självkart ni med!
: )
SvaraRaderaJa det är underbart!! <3
SvaraRaderaÅåå mysfamilj! Ni ser ut att ha det så bra tillsammans! Vilken styrka att kunna gå och lägga sig varje dag med en känsla av tacksamhet. Måste va meningen med livet.
SvaraRaderaÅh vilket härligt inlägg, och vilken känsla.
SvaraRaderaKänner mig också oändligt tacksam!
Åh vad fint du skriver! Känner igen mig väldigt mycket. Det är stort, med vardagen som har kommit.
SvaraRaderaSå fint <3
SvaraRaderaJättefint skrivet Hanna, jag är så glad för er och man blir så glad av att läsa din blogg.
SvaraRaderaHa det super!
Kramar/Ida
Såna fina inlägg kan du ju inte skriva när jag har tusen rusande hormoner i kroppen! Blir ju alldeles lipig! :)
SvaraRaderaJag hoppas jag får skriva ett likadant inlägg om ungefär 2 år!
Kram tjejen!!