Astrid har klarat snuttens frånvaro mycket bra! Visst hade det vid flera tillfällen varit lättare att få henne att somna om den varit med, men ingen kris har inträffat vilket jag var lite orolig över. Vi tog med ett annat liknande gosedjur för att ha något som luktar hemma och känns tryggt då vi är på resande fot, och hon har den liggande i sängen men är inte alls lika fäst vid den som sin tidigare bästa kompis i tyg.
Nu vette katten hur vi ska göra med snuttens vara eller icke vara. På ett sätt känns det galet att hon ska ha något som hon fäster sig så pass att hon inte vill vara utan den. Å andra sidan känns det ju bra att hon får ta med sig lite trygghet då vi ska iväg någonstans. Inte lätt att veta vad som är rätt..
Hur har ni andra med barn gjort? Har ni plockat bort saker som era barn fäst sig "för mycket" vid? Det känns faktiskt lite elakt, inte skulle ju jag vilja att någon gömde mina favoritsaker heller!
Nu vette katten hur vi ska göra med snuttens vara eller icke vara. På ett sätt känns det galet att hon ska ha något som hon fäster sig så pass att hon inte vill vara utan den. Å andra sidan känns det ju bra att hon får ta med sig lite trygghet då vi ska iväg någonstans. Inte lätt att veta vad som är rätt..
Hur har ni andra med barn gjort? Har ni plockat bort saker som era barn fäst sig "för mycket" vid? Det känns faktiskt lite elakt, inte skulle ju jag vilja att någon gömde mina favoritsaker heller!
Mys i vagnen innan snutten rymde.
Vi gör så med Alex att Han har ett örngott att mysa med när Han ska sova
SvaraRaderaoch vi använder både egna o mor och farföräldrars. På så sätt verkar Han koppla mys och trygghet med modellen och tyget, inte lukten. Fungerar här allafall. :)
Det är svårt att veta hur man ska göra. Jag kan tycka att det är bra om Cornelia tar många olika saker för att snutta med. Då spelar det inte så stor roll om hennes katt försvinner eller om vi glömmer att ta med oss ett gossedjur för det är just ett gossedjur hon vill ha när hon ska sova. Nåt att ligga och känna och pilla på.
SvaraRaderaJag har velat att mina barn skulle ha snuttar eller favoritgosedjur men ingen av dem verkar ha något som helst behov av detta, de somnar lika bra/dåligt ändå. Och nu när Sigge är lite större tycker jag faktiskt att det är rätt skönt att det inte finns en pryl som ALLTID måste vara med och som det blir katastrof om den försvinner. Så jag kommer nog inte alls försöka vänja Majken vid något, hon tar ju inte ens napp som det ser ut idag.
SvaraRaderaJag hade låtit henne ha den. Som du säger det är en trygghet. Och när dom är så små i stora världen så kan något som en snutte vara en tröst om natten, eller på andra sätt. Min brorson är sju år och har fortfarande kvar sin, inte så att han är besatt av den (som förr). Men det är ju nallen och den är med honom i hans säng på natten. Han måste inte ha den om han åker bort eller så, som förr. Men det är hans vän sedan spädis. Jag tycker det är fint! :) Joel bryr sig bara om sina nappar, flera stycken ska han ha. Jag hade hellre haft en snutte ;) Vi lägger en speciell snutte vid hans händer varje kväll. Bara för att han ska ha något där..
SvaraRaderaSom du säger, det är svårt det där.. :) Barn "uppfostran" är svår. Vad är rätt och vad är fel.. Man kan bli galen..
Kram!
Vi har flera "favoriter" här! I vagnen är det Grodan (hysterisk sak från IKEA), i sängen oftast en gosedjurs kanin som är ganska nytillkommen (innan dess var det ett lamm). Men hon har även två snuttefiltar som är mysiga att pilla på. Hon är inte jättefäst vid en enda grej utan det fungerar att variera och byta ut. Det viktiga verkar vara hur de känns! Vi märker direkt om det duger eller inte. ;-)
SvaraRadera