tisdag, augusti 30, 2011

Delad föräldraledighet

Igår låg jag sömnlös och började givetvis fundera på världsliga ting. Pengar, frisyrer, värderingar, orättvisor och brudklänningar. Nä, nu ljög jag om det där sista. Men erkänn att några av er hajade till!

Iallafall så är det konstigt hur tankarna tar fart när man ligger i ett mörkt rum och glor ut i tomma intet. Började fundera på vår delade föräldraledighet och hur det ska bli med den redan ansträngda ekonomin då jag ska jobba och Darlingen vara hemma. Den här månaden blev det inte mycket över efter att räkningarna betalats, och jag som tänkt förära frisören med ett besök innan jobbstart insåg att det får vänta. Jag har ju hårsnoddar! Och vinteroverall går alltid före frisyr.

Visst kommer vi få välja bort ännu fler saker för att pappan ska kunna vara hemma lika länge som jag varit, men vi har tak över huvudet och mat på bordet. Och det viktigaste av allt, vi kommer ha mycket mer tid tillsammans. Då jag bara jobbar 62.5% och inte har möjlighet att få jobba fler timmar så kommer Darlingen jobba en dag i veckan för att vi ska få ihop det, men ändå kommer vi ha mer tid tillsammans än vad vi har nu.

Många säger att det inte finns någon ekonomisk möjlighet för dem att dela lika på föräldraledigheten, och i vissa fall är det ju verkligen så. Men för de allra flesta är jag övertygad om att man inte kan tänka sig att sänka sin goda levnadsstandard ens under en begränsad tidsperiod. Det finns mycket man kan göra för att snåla in, skippa restaurangbesök, köp inte bara märkeskläder, handla på Willys eller liknande istället för på Ica, lösningarna är många och enkla. Man behöver inte sitta hemma och uggla bara för att man har en tunn plånbok, det finns massor av roliga saker att göra som inte kostar massor av pengar. Och jag vet ingen unge som bryr sig om bodyn den är klädd i kommer från Lindex eller Polarn o Pyret.

Jag tror alltså att det i grund och botten handlar om att man inte tycker det är viktigt. Man tycker att shopping, frisörbesök, fina middagar på restaurang och så vidare är viktigare än att ens barn får vara hemma lika mycket med båda sina föräldrar. Och det är ju upp till var och en! Är det bitar som måste finnas för att familjepusslet ska kunna bli lagt så är det ju rätt, ingen familj är en annan lik, och det är bra med vårat system i Sverige där vi får lägga upp föräldraledigheten som det passar oss själva. Men det provocerar mig enormt när man säger att det inte finns möjlighet, när det egentligen är ett val man gör. Skyll inte på pengarna!

För oss har det alltid varit självklart att vi ska dela lika, om möjligheterna finns. Nu hoppas vi att det ska funka, och kommer göra vårat bästa för att det ska gå. Det känns så skönt att när vi om några år pratar om hur det var när hon var bebis och kollar fotoalbum kommer Astrid aldrig behöva fråga varför hennes pappa inte var hemma med henne. Och jag kommer aldrig behöva svara;

"-För att vi tänkte på pengarna. Men se vad snygg mamma var i håret!"

12 kommentarer:

  1. håller med dig totalt i dina tankar om föräldraledighet. Jag önskar att vi kunde dela lika, men eftersom jag bara hade ett vikariat så har jag ju inget att komma tillbaka till mer än timvik och det är ju inte så säkert... :( Men nånting positivt är att jag fått 5 dagar i månaden som är mina på jobbet vilket innebär lite mer pengar och att pappan kommer vara hemma nästan en dag i veckan, lite olika beroende på hur jobbdagarna ligger. Så lite tid får han ju hemma allafall. och går allt så bra som jag hoppas kan pappa vara hemma med alex nästa vår. :) bättre än inget allafall :)

    SvaraRadera
  2. För oss kan jag ju faktiskt helt ärligt säga att det beror helt på pengarna att vi inte delar lika. Gubben tjänar mer än det dubbla som jag får ut när jag pluggar till att börja med, och sen att jag ska plugga och låna pengar istället för att han tjänar pengar och sen leva "on the edge" (om ens det). Typ så här:
    - en inkomst+fp (nu)
    - en inkomst+CSN (sen)

    Sen har ju gubben ett jobb där han jobbar en del nätter och långpass och då är han ledig mer ist, så han missar inte lika mycket tid med Z som om han haft ett 07-16-jobb.

    Så gör vi iaf. :)

    SvaraRadera
  3. Jag håller med dig, jag tycker också att det är en självklarthet att båda föräldrarna ska vara hemma.
    Vi har ju haft sån tur att J är sjukskriven & nu bara arbetstränar några timmar. Så vi har fått vara hemma båda två.

    Jag vet en tjej som fick en fråga varför hon skulle börja jobba när barnet var 9 månader, ja för att hennes pappa också ska få vara hemma var det självklara svaret.

    SvaraRadera
  4. Cicci15:37

    Vi har oxå tänkt försöka dela lika på ledigheten, men det är många som höjer på ögonbrynen, spec. de äldre som verkar tycka det är konstigt att karln vill ta ut lika många dagar. Jag tycker det är en självklarhet att karln ska få vara hemma han oxå! Sen hör man ju om kvinnor som tycker att det är en självklarhet att dom ska få vara hemma mer! Bara man gör så att båda är nöjda, så är det ju inga problem! Hur gammal har ni tänkt att Astrid ska vara när ni stoppar på dagis? Vi planera att stoppa på dagis vid 18-19mån. ålder.

    SvaraRadera
  5. Sandra16:11

    Haha, jag måste bara säga att sista kommentaren i inlägget var klockrent, jag började småfnissa för mig själv för jag visualiserade hur du skulle säga den meningen(med ironi). Längtar tills vi ses. Kram

    SvaraRadera
  6. Sandra: Haha, du ska få höra den live nästa gång vi ses! ;) Längtar! Kram

    SvaraRadera
  7. Här handlar det om pengarna men inte för att jag ska kunna vara snygg i håret eller kunna ha en snygg jacka :) Utan helt enkelt för att M tjänar mer än det dubbla än mig och det kändes naturligt att jag skulle vara hemma då. Nu kommer Martin vara hemma varje måndag med Joel när jag jobbar iaf.

    Så gör vi :)

    SvaraRadera
  8. Vi skulle egentligen kunna vara i en klassisk "en som inte kommer vara hemma-sits" om man betänker att vi är en student och en som tjänar hyfsat bra. Men då är det ju jag som tjänar bra och maken som pluggar. Och trots att vi alltså tjänar bra mycket bättre på att maken är hemma så är det ingen som ser det som självklart att han ska ta hela ledigheten, som det nog hade gjort om det varit tvärtom. Trots ekonomin ses det ändå som självklart att jag skulle ta hela ledigheten.

    Hur vi gör - vi delar lika såklart.

    SvaraRadera
  9. Anonym20:48

    Haha, härligt inlägg! Mer föräldrAR åt ungarna, inte bara föräldER är vår melodi:) Och det är som du skriver, allt handlar om val och prioriteringar. För att låta Arvid vara hemma i två år och träffa oss båda så mycket som möjligt lade vi helt om livsstil. Vi levde tre stycken på mindre än vad en av oss tjänat innan då martin började plugga och jaggick på fp. Snålt med pengar men en massa tid och kärlek, vi har aldrig ångrat oss!/Marie(lantgårdslivet)

    SvaraRadera
  10. Anonym07:52

    AMEN!

    SvaraRadera
  11. Anonym: Ja, AMEN! :)

    SvaraRadera