Elina skrattade åt mig för ett tag sedan när vi pratade om hur många barn vi skulle vilja ha. Jag och Darlingen är rätt överens om att vi är nöjda med 2, men det trodde hon absolut inte på. "-Jag minns allt hur du längtade efter magen och efter att få vara gravid igen direkt efter att Astrid kom" sa hon, och hon har så rätt. Men det är inte riktigt lika kul den här gången. Fy, hemska mig som säger så, men graviditeten med Astrid var en fantastisk dans på rosor och jag njöt obeskrivligt mycket av att vara på tjocken. Den här graviditeten verkar vara mer..normal, med diverse krämpor och kroppsliga förhinder. Jag har nu i flera veckor fått hjälp att knyta skorna och har inte promenerat ordentligt sen 30 juli. Med Astrid i magen så studsade jag runt som en gummiboll fram tills att hon kom, och tog en rask promenad på 5 kilometer 9 timmar innan hon anlände till världen.
Jag är evinnerligt tacksam för att ha fått bära två barn inom mig, det är fantastiskt och underbart. Vilka krämpor och smärtor som helst är värda att genomlidas. Men jag känner inte alls samma sorg den här gången över att graviditeten snart är slut, jag längtar mer efter belöningen, den lilla som gömmer sig där innanför naveln.
Fina fina du! Jag tror mer och mer att de är en liten kille innanför naveln :))
SvaraRaderaTror att jag kommer att känna som du om femton veckor! Blev lite nervig häromdagen när en mamma på förskolan frågade om foglossning. "nej, et hade jag inte med e heller" sa jag glatt, varpå hon svarade att det hade inte hon heller med första, men med andra och tredje. Så nu håller jag tummarna att inget dyker upp.
SvaraRaderanååh, en liten tår tränger sig fram. trots att du inte känner dig tipptopp så ser du iaf ut att vara det!
SvaraRaderaNära nu! :D
SvaraRadera